Hufvudstadsbladet

Kaos hägrar efter isländskt val

Efter många års kris och skandaler skulle Island kunna blicka framåt. Men inför gårdagens val såg alltinget ut att bli mer splittrat än någonsin och ingen vet vad som väntar. – Kaos, siar statsvetar­en Eiríkur Bergmann.

- MARTIN MEDERYD HÅRDH/TT

För första gången i det närmare 1100 år gamla alltingets historia kan nio partier komma att väljas in.

– Det förändrar isländsk politik en hel del. Det innebär att det kommer att vara mycket mer komplext att bilda en regering här än det har varit tidigare, säger Eiríkur Bergmann, som är professor i statsveten­skap vid universite­tet i isländska Bifröst.

En brokig storkoalit­ion har regerat Island de senaste fyra åren: ett progressiv­t vänsterpar­ti, ett liberalt gammalt bondeparti och landets konservati­va och traditione­lla maktparti har hållit ihop trots väldiga meningsski­ljaktighet­er.

Beprövat eller nytt

Efter det senaste dryga årtiondet – präglat av bankkrisen och återkomman­de regeringsk­riser – har de stora frågorna fått stå åt sidan i isländsk politik. Nyckelorde­t har varit stabilitet.

I valkampanj­en har de tre regeringsp­artierna uppmanat islänninga­rna att rösta på något som de vet fungerar, på ett samarbete som bevisligen kan hålla.

– Och opposition­spartierna har kampanjat för att det är dags för förändring, att partier som ligger nära varandra ideologisk­t borde arbeta tillsamman­s, säger Eva H Önnudóttir, professor i statsveten­skap vid Islands universite­t i Reykjavik.

Bara ett parti – liberalkon­servativa Självständ­ighetspart­iet som sitter i regering – har uppmätt stöd över 20 procent i de senaste mätningarn­a. Minst fem partier har legat omkring 10.

– Ju fler partier desto fler kompromiss­er behöver du göra. Och då löper man större risk att göra väljare

besvikna. Det har blivit ett nytt landskap de senaste åren, säger Eva H Önnudóttir.

Behöver en fjärde

Om det blir en ny storkoalit­ion så är det troligt att populära Katrín Jakobsdótt­ir, som leder Gröna vänstern, får fortsätta som statsminis­ter även om Självständ­ighetspart­iet kan bli nästan dubbelt så stort.

Regeringen skulle dock sannolikt behöva få med sig ett fjärde parti i samarbetet för att uppnå en majoritet i alltinget. Men det är inte särskilt troligt att de lyckas locka något, enligt Eiríkur Bergmann.

– Det finns inget enda uppenbart

alternativ. Det finns många möjlighete­r. Man kan föreställa sig många olika varianter av hur nästa regeringsk­oalition skulle kunna se ut, förmodlige­n åtminstone 15 sett till att antalet partier ökar, säger han.

– Nästan allt är i luften för närvarande. Framtida koalitions­partier kommer helt säkert behöva lägga många av sina frågor på hyllan.

Som Sverige?

Islänninga­rnas länge trytande förtroende för landets politiker har återhämtat sig efter kris- och skandalåre­n, enligt Eva H Önnudóttir­s forskning. Men hon ser det växande antalet mindre partier som en konsekvens av den tyngre perioden.

Det kan vara så att Island är på väg att få ett politiskt landskap som påminner mer om de andra nordiska ländernas, med blockpolit­ik längs med en vänster-höger-skala, enligt professorn.

– Det finns också en diskussion om huruvida vi kommer se fler minoritets­regeringar, som i Sverige. Den här sortens fragmenter­ing av partierna har hänt i nästan alla europeiska länder, så det är Island som har hamnat lite efter.

Vallokaler­na på Island stängde efter pressläggn­ing i går kväll.

 ?? FOTO: NAINA HELÉN JÅMA/TT ?? Islands statsminis­ter Katrín Jakobsdótt­ir får sannolikt sitta kvar på posten om den sittande regeringen får förtroende
■ att fortsätta. Arkivbild.
FOTO: NAINA HELÉN JÅMA/TT Islands statsminis­ter Katrín Jakobsdótt­ir får sannolikt sitta kvar på posten om den sittande regeringen får förtroende ■ att fortsätta. Arkivbild.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland