Sjundeåmodellen för gratis hobbyer gick i stöpet
Sjundeå fick 20 000 euro i statsstöd för att ordna gratis hobbyer enligt Finlandsmodellen. Men projektet kom av sig innan det ens hade börjat.
64 elever i Sjundeå svenska skola besvarade i våras en enkät. Om de fick önska sig en hobby, vad skulle det vara?
Svaren liknade dem som andra kommuner fick in: dataspelsdesign och kodning, film och animation, parkour, bildkonst, instrument, matlagning, klättring, fotografering och många fler.
Kommunen hörsammade önskemålen och ansökte om 82 000 euro hos Regionförvaltningsverket RFV. Tanken var att kommunen skulle arrangera tiotals kostnadsfria hobbyer för skolbarn enligt Finlandsmodellen – eller Sjundeåmodellen, som den lokalt hade kallats.
”Ur enkäten framgick att eleverna önskade så många olika hobbyer att vi inte kan uppfylla dem till fullo. Därför har vi landat i att erbjuda en klubb för flera liknande hobbyer. Alla har ett särskilt tema, som djur och natur, idrott och motion eller handarbete”, skriver Sjundeå i sin ansökan till RFV.
Men RFV beslöt att ge bara 20 000 euro. Eero Kling, bildningsdirektör i Sjundeå, förklarar varför.
– Vi lyfte tidigare stöd från Utbildningsstyrelsen och under testfasen av Finlandsmodellen i våras. Totalt har vi tiotusentals euro kvar. Så 20 000 euro hade bara gått till administration och skolskjutsar. Själva verksamheten hade troligtvis fallit i skymundan.
Ledningen i Sjundeå hade först och främst velat anställa en samordnare på deltid. De som redan jobbar på kommunen har inte tid över för att styra upp kostnadsfria hobbyer på både finskt och svenskt håll samtidigt, anser Kling.
– 82 000 euro hade förändrat allt. Då hade vi kunnat betala för mellanmål, transport och en samordnare. Men det räcker 20 000 euro inte för. Vi gör ingenting med den summan.
Så kommunen betalade den tillbaka till RFV och inväntar nästa stödomgång på våren.
82 000 euro hade förändrat allt. Då hade vi kunnat betala för mellanmål, transport och en samordnare. Men det räcker 20 000 euro inte för. Vi gör ingenting med den summan. Eero Kling bildningsdirektör, Sjundeå
"Vi hjälper dem"
Jukka Moilanen, planerare på Regionförvaltningsverket i Södra Finland, är en av dem som handlägger ansökningar.
– Vi har inte kunnat bevilja så mycket understöd som kommunerna sökt. Vissa kommuner, som Sjundeå, har fått bara en fjärdedel av vad de velat ha.
– Men vi är medvetna om hur det gått.
Finns det en risk för att små kommuner missgynnas medan stora städer får hela kakan? – Ja. Våra meddelanden når alla kommuner och vi har informationsmöten före stödrundor där vi berättar hur man söker och vad vi beaktar vid ansökan. Vi hjälper och handleder dem, säger Moilanen.
"Många har tagit på sig mycket"
Trots att Sjundeå tackade nej till pengarna för Finlandsmodellen erbjuds skolbarnen flera olika kostnadsfria eftermiddagsklubbar. De flesta kör i gång efter höstlovet.
Rektor Katarina Lodenius vid Sjundeå svenska skola kallar beslutet att återbetala pengarna för ”befogat”
– Hellre så än att behålla pengarna och få magsår över att inte kunna använda dem, säger Lodenius.
Hon utvecklar sitt resonemang: Om Sjundeå hade lyft stödet och utökat hobbyutbudet hade ansvaret landat på de redan anställdas axlar.
– Nackdelen med att vara en liten kommun är att det är få personer som gör allt jobb. Många har redan i nuläget tagit på sig mycket. Det tröstar knappast att då få lite extra lön – timmarna om dygnet blir inte fler.
Beslutet var alltså ett sätt att skydda personalen från att bli utbrända, menar Lodenius, även om det innebar att något färre hobbyer kunde förverkligas.
– Vi har kunnat utnyttja deras önskelista. För barnen spelar det ingen roll var pengarna kommer ifrån.
– Och min egen klass, tvåorna, har i alla fall inte uttryckt besvikelse.