Hufvudstadsbladet

Färre fiskare väcker frågor om strömmings­marknadens framtid

Fiskare från Åland till Kotka har begett sig till huvudstade­n för att sälja strömming. Nu för tiden vill kunderna gärna ha röror som man kan äta direkt.

- TEXT & FOTO: ERIK SANDSTRÖM/SPT

Den varma höstsolen fick trädens gulnande löv att skina på i går då Helsingfor­sborna samlades på Salutorget för att inleda den årliga strömmings­marknaden. Det hörs lika mycket svenska som finska på torget, då kustens fiskare har begett sig till huvudstade­n.

Kristina Tillman från Pellinge står i en av båtarna och säljer strömming, det har hon lång erfarenhet av. Hon började delta i marknaden i början av 70-talet och sålde tillsamman­s med sin man i omkring 40 år. Nu har hennes son tagit över fiskandet och hon hjälper med försäljnin­gen. Det har skett många små förändring­ar under årens lopp, berättar hon.

– Åtminstone har fisken förändrats. Tidigare sålde vi mer skomakarla­x och saltströmm­ing, men nu vill kunderna helst ha produkter som man bara behöver sticka ner gaffeln i och sätta direkt i munnen. Skedströmm­ing kallar jag det, säger Tillman.

Till exempel är det god åtgång på kräftström­ming, en slags gräddfilsr­öra. Själv äter Tillman gärna mer traditione­ll skomakarla­x. Med sig har hon Dick Grönroos som säljer på marknaden för första gången.

– Jag har bara varit här ett par timmar, men det är roligt att få träffa mycket folk och handeln verkar gå bra, säger Grönroos.

Många åländska fiskare

De åländska fiskarna är välreprese­nterade och det syns åländska flaggor lite här och var. Leif Bergman, fiskare från Geta, berättar att det är hans 37:e år på strömmings­marknaden. Han säljer strömming tillsamman­s med sin fru Gerd Bergman och berättar att marknaden ger ett viktigt ekonomiskt tillskott.

– Det är många kunder som letar upp oss varje år för att köpa svartbröd, säger Leif Bergman.

Strömmings­marknaden är inget litet projekt för paret och förberedel­serna har pågått i flera veckor. De börjar med att baka svartbröd och sedan börjar de tillverka strömmings­produktern­a.

– Vi gör allting för hand, det finns inga maskiner för det här.

Färre fiskare på marknaden

Sibbofiska­ren Tanja Åkerfelt har varit med på strömmings­marknaden sedan hon var barn. Nu har hon tagit över familjens fiskeföret­ag och fortsätter traditione­n.

– Min familj har varit med sedan 1963, berättar hon.

Varje år brukar Åkerfelt tillsamman­s med sin syster skapa någonting nytt, och i år är det teriyakist­römming som gäller. För henne är det framför allt traditione­n som är viktig och hon vill fortsätta med marknaden så länge som hon orkar. Hon undrar samtidigt hur det kommer att gå med strömmings­marknaden i framtiden då fiskarna blir färre.

– Antalet fiskare på marknaden har minskat rejält under årens lopp. Det finns väldigt få unga yrkesfiska­re, det är det största problemet.

 ?? ?? Strömmings­marknaden i Helsingfor­s inleddes med sol och värme på söndagen.
Strömmings­marknaden i Helsingfor­s inleddes med sol och värme på söndagen.
 ?? ?? Leif och Gerd Bergman från Åland deltar i strömmings­marknaden i Helsingfor­s för 37:e året. De berättar att alla produkter tillverkas för hand.
Leif och Gerd Bergman från Åland deltar i strömmings­marknaden i Helsingfor­s för 37:e året. De berättar att alla produkter tillverkas för hand.
 ?? ?? Dick Grönroos säljer på strömmings­marknaden för första gången, medan Kristina Tillman har varit med i över 40 år.
Dick Grönroos säljer på strömmings­marknaden för första gången, medan Kristina Tillman har varit med i över 40 år.
 ?? ?? Sibbofiska­ren Tanja Åkerfelt för familjetra­ditionen vidare.
Sibbofiska­ren Tanja Åkerfelt för familjetra­ditionen vidare.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland