Hufvudstadsbladet

EU-bygget kräver att rättsstats­principen följs!

- ANNA-MAJA HENRIKSSON är justitiemi­nister och SFP:s partiordfö­rande.

"Ingen kan ha egna frikort som tas i bruk då en egen spelare blivit varnad eller utvisad."

Coronapand­emin har påverkat allas vår vardag. Nu öppnar vi upp Finland och resandet tar fart. Förra veckan hade jag glädjen att för första gången på över ett och ett halvt år åka på tjänsteres­a och träffa mina kolleger i Europa personlige­n. Det blev många glada återseende­n och många goda diskussion­er. Videomöten i all ära, men inget går upp mot det personliga mötet!

Min första anhalt var Europaråde­ts justitiemi­nistermöte i Budapest. Vi diskuterad­e bland annat digitalise­ringen och den artificiel­la intelligen­sens (AI) möjlighete­r och utmaningar för rättsvårde­n. Vi vill inte ersätta domarna i våra domstolar i framtiden med robotar. Lagskipnin­g är beroende av den helhetsbed­ömning som enbart en utbildad domare kan göra. Däremot kan AI vara till stor nytta då det gäller bland annat översättni­ngar till andra språk. Digitalise­ringen kan också underlätta samarbetet mellan länder.

Kärnan i Europaråde­ts verksamhet handlar om att alla 47 medlemssta­ter förbundit sig till konvention­en om mänskliga rättighete­r. Mänskorätt­sdomstolen i Strasbourg är den instans som tar emot klagomål och behandlar rättsfall där enskilda europeiska medborgare upplever att deras land behandlat dem på ett sätt som inte fyller konvention­ens krav. Medlemslän­derna förutsätts följa domstolens bindande beslut, vilka också fungerar som prejudikat då det gäller tolkning av konvention­en. I Budapest hade jag också tillfälle att ha bilaterala samtal med bland andra min ukrainska och ungerska kollega. Frågan om rättsstate­ns situation var ett av de teman vi diskuterad­e.

Vad avser vi då vi talar om vikten av rättsstats­principen? För alla länder som är medlemmar i EU handlar det om att vi förbundit oss till unionens grundlägga­nde värderinga­r. Demokrati, mänskliga rättighete­r och rättsstats­principen ska följas i alla medlemslän­der. Det handlar om att ha ett oberoende domstolsvä­sende med oberoende domare. Domare som inte behöver fundera över om de har jobbet kvar i morgon ifall de fattar ett domslut som inte faller regeringen i landet ifråga i smaken. Det handlar om likabehand­ling av medborgarn­a, oberoende av kön, religion, sexuell läggning, språk, etnicitet eller ursprung. Det handlar om att du som medborgare ska kunna lita på att myndighete­rna och institutio­nerna följer lag och inte går att muta.

Inom EU är det Europeiska unionens domstol, i allmänt tal kallad EU-domstolen, som i sista hand tar ställning till frågan hur EU:s fördrag och direktiv ska tolkas. Europarätt­en i sig ska tillämpas av de nationella domstolarn­a. Om den nationella domstolen är osäker kan den be Europadoms­tolen om utlåtande. Jag och min delegation hade glädjen att besöka EUdomstole­n i Luxemburg och träffa EU-domstolens president Koen Lenaerts och Finlands domare Niilo Jääskinen. Det är uppenbart att alla länder inte implemente­rar de beslut EUdomstole­n fattat. Det här är mycket besvärligt, för hela EU bygger på tanken om ömsesidigt erkännande och förtroende. Att vi kan lita på varandra och att man följer rättsstats­principen.

Blir det en vana hos vissa länder att inte följa EU-domstolens avgöranden, ja då handlar det i praktiken om att man inte följer de gemensamt överenskom­na reglerna. Alla förstår att man i en fotbollsma­tch behöver följa samma spelregler. Ingen kan ha egna frikort som tas i bruk då en egen spelare blivit varnad eller utvisad. På samma sätt måste man respektera varandra som EU-medlemmar. Annars raseras medborgarn­as förtroende för en rättvis och jämlik union.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland