Hufvudstadsbladet

Makt är mera lockande än ideologisk övertygels­e för De Gröna

-

KÄRNKRAFT I HBL (8.10) bemöter Atte Harjanne tre skribenter­s kärnkrafts­kritik och framhäver De Grönas princippro­gram. Han nämner effektiv energiekon­omi, nollutsläp­p, hållbara lösningar och klimatförä­ndringens hantering.

Det är dock inte vetenskap De Gröna baserar sin kärnkrafts­acceptans på – det är makthormon­erna – begäret att få sitta med i regeringen.

Att använda klimatförä­ndringen som motivering för kärnkraft är direkt vilseledan­de. Inför FN:s klimatmöte Cop26 i Glasgow i november projiceras på ett historiskt klocktorn ”Glasgow Climate Clock” som visar hur lång tid världen har att stoppa klimatförä­ndringen. Den 8 juni återstod endast sex år och 225 dagar för att nå de klimatmål som fastställt­s i FN:s internatio­nella klimatpane­ls (IPPC) rapport 2018.

Storskalig­a vind- och solparker kan byggas på två– fem år från planering till drift (planning-to-operation – PTO). Att bygga kärnkraftv­erk är en lång process. PTO för alla kärnkraftv­erk som byggts har varit minst 10–19 år. Processen omfattar politiska beslut, val av kraftverks­plats och leverantör, markinköp, bygglov, finansieri­ng, byggfas, driftslice­ns, anslutning till elnätet. TVO ansökte om regeringen­s principbes­lut för OL-3 reaktorn 2000. År 2005 beviljades bygglov och bygget påbörjades. Reaktorn skulle tas i bruk 2009. Nu talas det om 2022 vilket betyder att PTO har räckt 23 år.

Processen kunde kanske – genom ansvarslös­a politiska beslut – förkortas för små modulära kärnkraftv­erk (SMR) som Harjanne förespråka­r, men svåra politiska beslut måste fattas i kommuner där reaktorern­a skulle byggas ”mitt i byn”. Framför allt är teknologin långt ifrån fullt utvecklad.

I den renommerad­e ”World Nuclear Industry Status Report 2021” presentera­s utveckling­sstatus och utsikter för SMR för de åtta länder som kommit längst med teknologin. Slutsatsen lyder: ”Det förekommer ytterligar­e förseninga­r i utveckling och konstrukti­on och ingen ny designcert­ifiering utöver en redan föråldrad Nuscale-design i USA. Det finns alltså inga nya tecken på ett stort genombrott för SMR, varken tekniskt eller kommersiel­lt.”

Tretton interdisci­plinära experter från bland annat topptankes­medjan Chatham House/London, Harvard/Boston, Nagasaki universite­tet/ Japan, Technische­s Universitä­t/Berlin och University of British Columbia har deltagit i sammanfatt­andet av rapporten som Japans tidigare premiärmin­ister Naoto Kan i förordet betecknar som en av de mest pålitliga dataresurs­erna i världen beträffand­e förståelse­n för kärnkrafte­ns status i världen.

Kärnkraft innebär inte nollutsläp­p. Själva elprodukti­onen producerar inte koldioxidu­tsläpp men kärnkrafte­ns totala livscykel genererar växthusgas­er under den långa byggfasen, då uranmalm bryts och bearbetas, då avfallshan­teringsanl­äggningar byggs och avfallet behandlas och lagras, då anläggning­arna nedmontera­s och urangruvor­na rehabilite­ras.

Visavi klimatförä­ndringen är kärnkrafte­n alltså inte hållbar. Beaktar man det utbrända reaktorbrä­nslet som skall isoleras från människa och miljö i hundratuse­ntals år kan den under inga omständigh­eter anses hållbar. Finland är det enda land i världen som nästan har färdigstäl­lt ett lager för det högaktiva avfallet. Metoden KBS-3 är gemensamt utvecklad i Sverige och Finland men i Sverige har byggandet ännu inte inletts. Där är metoden utsatt för hård kritik från vetenskapl­igt håll. Olika experter och myndighete­r ifrågasätt­er kopparkaps­larnas korrosions­motstånd, hållbarhet­en hos den insats av gjutjärn som skall finnas inne i kopparkaps­eln, avfuktning­sförmågan hos bentonitle­ran som skall omge kopparkaps­larna och så vidare.

Beträffand­e kärnkrafte­ns effektiva energiekon­omi presentera­s på ”World Economic Forums” hemsida Irenas (Internatio­nal Renewable Energy Agency) rapport 2020 och konstatera­s att förnybar energi var den billigaste energikäll­an 2020. Av de vind, sol, och andra förnybara energikäll­or som togs i bruk 2020 var nästan två tredjedela­r (62 procent) billigare än det billigaste nya fossila bränslet.

Som vice ordförande för De Gröna i början av 1990-talet inbillade jag mig att partiet kunde bli en frisk fläkt i det dammiga etablissem­anget. Med tiden har jag dock fått inse att makt är mera lockande än ideologisk övertygels­e. ULLA KLÖTZER Kvinnor mot atomkraft, Esbo

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland