Jordbruksstöd kan motverka EU:s miljö- och klimatplaner
En ambitiös miljöpolitik ställs mot matproducenternas problem med lönsamheten. Finland är ändå steget före då det gäller användningen av bekämpningsmedel och antibiotika.
Nästa vecka ska Europaparlamentet behandla EU:s strategi om livsmedelsproduktion Från jord till bord. Strategin är omdebatterad och väckte också debatt då finländska Europaparlamentariker träffade pressen i går.
– Lobbningen kring strategin har varit ofattbart intensiv, sade Vänsterförbundets ledamot Silvia Modig (GUE/NGL).
Enligt Modig har jordbrukssektorns lobbning också påverkat beslutsfattandet. Hon ställer sig ändå bakom största delen av ett kompromissförslag som parlamentets miljöutskott och jordbruksutskott har enats om.
Från jord till bord-strategin är en del av EU-kommissionens miljö och klimatplaner, alltså EU:s gröna giv. Strategin ska minska klimatutsläppen och motverka krisen som gäller biologisk mångfald. Bland annat är målet att den ekologiska produktionen ska öka, medan användningen av bekämpningsmedel och antibiotika skulle minska.
I juni prickade Europeiska revisionsrätten EU för att klimatåtgärderna inom jordbrukssektorn har varit ineffektiva. En fjärdedel av jordbruksstödet, alltså över hundra miljarder euro, öronmärktes för klimatåtgärder under den förra budgetperioden, men klimatutsläppen har inte minskat.
– Kriterierna för jordbruksstöd är det största problemet. Vi kan inte finansiera hela klimatövergången med offentliga medel, men stödpolitik som går tvärtemot målsättningarna är befängt, sade Modig.
Jordbruksutskottet åtgärdade
Centerns parlamentsledamot Elsi Katainen (Renew) sade att jordbruket i Finland är väldigt progressivt jämfört med övriga europeiska länder, bland annat eftersom användningen av bekämpningsmedel, konstgödsel och antibiotika är på så låg nivå.
– Men matproducenterna måste också få betalt för sina uppoffringar och investeringar. Nu börjar deras konton vara så mycket på minus att det inte är möjligt att göra fler investeringar, sade Katainen.
Enligt Katainen skulle produktionen minska drastiskt om alla kommissionens förslag hade gått igenom, vilket skulle hota matförsörjningen.
– Jordbruksutskottet lyckades åtgärda de värsta problemen i ursprungsförslaget.
Socialdemokraten Miapetra Kumpula-Natri (S&D) beskriver frågorna om matproduktion som svåra eftersom det handlar om så många aspekter. Enligt henne är den komplicerade helheten orsaken till att det ligger så hård press på förhandlingarna.
– Den stora bilden är att jordbruket också måste delta i bekämpningen av klimatförändringen, men samtidigt handlar det om matförsörjning, jordbrukarnas inkomster och dessutom ekologisk mångfald, sade Kumpula-Natri.
Bidragen stöder inte strategin
Ville Niinistö (Gröna/EFA) anser att det är ett problem att jordbruksstöden gjordes upp under föregående valperiod, vilket betyder att finansieringen inte stöder den nuvarande kommissionens miljöstrategi.
De Gröna stöder huvuddragen i utskottens kompromiss om Från jord till bord-strategin, men motsätter sig överenskommelsen om jordbruksstöd.
Niinistö är kritisk till stödpolitik som strävar efter att maximera produktionen.
– Det behövs innovativa lösningar för att öka lönsamheten och jag tror att många är beredda att betala mer för produkter som beaktar miljön, sade Niinistö.
Samlingspartiets ledamot Henna Virkkunen (EPP) säger att det finns Europaparlamentariker som brinner för miljöfrågor, samtidigt som det finns hängivna anhängare av jordbruk.
– Frågor om matproduktion väcker starka känslor om miljö och djurens välfärd, men samtidigt också jordbrukarnas förmåga att handskas med omställningen.
Virkkunen tror att finländarna har goda möjligheter att anpassa sig till nya EU-krav eftersom jordbruket är ganska modernt.
– Slutresultatet efter förhandlingarna i utskotten är ganska bra. Kompromissen är mer ambitiös än målen som Finlands regering har satt upp, sade Virkkunen.