Vårdarbristen bör engagera oss alla

VÅRD Coronavirusepidemin börjar äntligen lätta då vi nått en hög vaccinationsgrad i vårt land och i vår region. Varje dag som går kommer vi nu närmare en mer normal vardag. Personalen inom social- och hälsovården har jobbat under tuffa förhållanden under hela epidemin – vi får verkligen vara tacksamma för den insats de gjort under verkligt svåra omständigheter.

Oro kring arbetsvälmåendet har lyfts fram både från vårdpersonalens håll, och också från andra. Flera kommuner har svårt att rekrytera yrkeskunnig vårdpersonal och epidemin har gjort det ännu svårare.

Vårdjobbet är tufft, både på en hälsovårdsstation och inom äldreomsorgen. Vi måste aktivt lyssna till den oro som personalen signalerar. Vi vet dessutom att behovet av vårdpersonal kommer att öka under de kommande åren. Om vi inte kan locka arbetskraft till vårdsektorn kommer vi inte att klara av att ordna vården och omsorgen framöver.

Vi kommer att behöva satsningar inom flera områden för att lösa frågan. Det lokala ledarskapet ska vara inkluderande. Personalen ska tas med då man kommer överens om spelreglerna på arbetsplatsen. Vi kommer också att behöva se över hur vi kan göra det mer lockande att utbilda sig till vårdare. Det är viktigt för att se till att vi har tillräckligt med kolleger för dem som jobbar inom vården.

I januari är det dags för välfärdsområdesval. Jag tror att en av de viktigaste uppgifterna för välfärdsområdena är att aktivt lyssna på personalen och försöka skapa ett positivt arbetsplatsklimat. Jag tror att det är helt avgörande för att vi också framöver har yrkeskunnig personal inom social- och hälsovården.

Det krävs med andra ord satsningar inom flera sektorer. Vi behöver ett nationellt åtgärdsprogram för hur man kan förbättra anställningsförhållandena för vårdpersonalen och hur vi kan lösa vårdarbristen. Det här programmet behövs nu så att de nya välfärdsområdena kan börja och verkställa det genast.

Vårdarbristen är en framtidsfråga för vårt välfärdssamhälle, kanske den största. Därför måste vi nu diskutera saken – och dessutom komma med konkreta åtgärder för att förbättra situationen. Vi kan inte vänta mera. Arbetet måste starta nu.