Naturskogar och skogsmarken är viktiga för klimatet

SKOGSBRUK Fred Kalland nämner WWF i slutet av sin insändare (HBL Debatt 9.10) om skogarnas roll som kolsänkor. Kalland upprepar flera påståenden som WWF Finland bemötte i en tidigare insändare (HBL 10.4), men vi upprepar gärna våra centrala teser.

I WWF:s syn på skogen ingår många olika perspektiv, bland annat skogsnaturens biologiska mångfald, skogarnas betydelse för klimatet, virke som en värdefull förnybar råvara och möjligheterna att idka ett ekonomiskt lönsamt skogsbruk. Kalland fokuserar på klimatperspektivet och därför gör vi det också denna gång.

Vi är ense om att levande träd binder koldioxid från atmosfären. Kallands analys av skogarna som kollager är dock synnerligen bristfällig. De levande trädens stammar utgör bara en del av kollagret. Därtill finns stora mängder kol lagrat i jordmånen. Därför är skogsbruksmetoderna av stor betydelse. Den markberedning som utförs efter kalavverkning leder till att kol från skogsmarken frigörs, det vill säga att lagret krymper.

Skogsbruket på torvmarker är ett kapitel för sig. Torven är fossilt kol, som lagrats i tusentals år. När man dikar torvmarker, vilket är normal praxis i skog på torvmarker, påskyndas nedbrytningen av torven. Det betyder alltså att mängden koldioxid i atmosfären ökar på grund av skogsbruksåtgärder.

En del av ökningen av virkesförrådet i de finländska skogarna har skett på dikade torvmarker, alltså till ett högt pris ur klimatperspektiv.

Skogar som inte avverkas utan får utvecklas mot ett naturtillstånd fungerar som kolsänkor i hundratals år. Skogar i naturtillstånd är värdefulla kollager. Torrfuror kan i finländska förhållanden stå kvar i flera människogenerationer. Det är således bra för klimatet att skydda skogar med stora naturvärden. I södra Finland är bara 3 procent av skogsmarken fredad och nätverket av skyddsområden är synnerligen bristfälligt för många skogslevande arter.

Frågan hur virket används är synnerligen viktig ur klimatperspektiv. Om virket bränns återgår kolet, som var bundet i biomassan, tillbaka till atmosfären i form av koldioxid. WWF vill att virke skall användas till långvariga produkter och med fördel så att träet ersätter material med stort klimatfotspår, till exempel cement och stål. Klimatmässigt är det föga vettigt att dopa finländska skogar med näringsämnen för att kunna tillverka kortvariga produkter som papper, kartong och biobränslen.