Damlejonen bättre än i Calgary
Damlejonen rådde inte på Kanada i den första av veckans tre matcher mot världsmästaren, men bakom förlustsiffrorna fanns hoppingivande tecken.
Skillnaden på resultattavlan mellan Finlands ishockeydamer och världsmästaren Kanada är precis som i VM, två mål. Damlejonen föll i den första delen av veckans trippelmöte med 2–4 (0–1, 1–2, 1–1), men prestationen var bättre än i gruppspelsmatchen i Calgary.
– Det kändes ganska så bra. Jag tycker vi hade god fart i benen. Det var en jämn kamp men pucken studsade lite åt Kanada. Vi borde ha skjutit mera. Man märkte ju att det genast gav resultat då man slänger pucken ditåt, såsom ”Ellu” (Elisa Holopainen) gjorde, säger Petra Nieminen som var Finlands första målskytt.
Holopainens mål som Nieminen syftar till var en riktig present av Emerance Mashmayer. Världsmästarmålvakten sörplade in Holopainens fladdrande puck in mellan sina benskydd och vidare in i mål. Mashmayer tvingades ge sig för första gången i slutet av andra perioden då Nieminen väckte Finlands hopp med en reducering till 1–2.
Nieminen bröt en passning och satte pucken upp i krysset med ett iskallt avslut.
– De där frilägena har inte varit min styrka i år. Jag har fått flera sådana i Sverige men inte satt in dem.
Tydligen har jag lyssnat på dem som sagt att jag ska skjuta högt. Dit for den ju, säger Nieminen som är tvåa i SDHL:s poängliga med sina 10+16=26 poäng på 16 matcher för tabellettan Luleå.
Kanada svarade ändå med en fullträff 58 sekunder senare och i början av tredje perioden gjorde gästerna sitt fjärde mål före Holopainens tursamma reducering.
Dåligt powerplay
Ett tema inför matchen var att få öppningsspelet i egen zon att fungera bättre än i VM i Calgary.
– Vi använde mittbanan, kom genom den till fartfyllda anfall och vågade köra bättre mot Kanadas mål, säger Nieminen.
– Det fungerade bättre än i Calgary där vi var ännu värre i klistret, säger förbundskapten Pasi Mustonen.
Mustonen berömmer lagets insats framför allt i första perioden som enligt honom var en av de bästa perioderna mot Kanada under hans tid bakom bytesbänken.
– Men det här räcker inte till för att vinna, säger Mustonen.
Ett delområde kom att bli avgörande: spel i powerplay. Finland fick sex powerplaychanser och fick dessutom spela en minut och 40 sekunder med fem mot tre. Men några mål blev det inte. Inte för Kanada heller som fick fyra chanser.
– Vi borde ha nätat, speciellt i fem mot tre. Så bra spelare har vi. I fem mot fyra måste vi få pucken att röra på sig bättre. Vi sitter och ruvar på pucken, de pressar oss och vårt spel dör ut. Om vi vill vinna så måste vi utnyttja de här chanserna, säger Petra Nieminen.
– Det lönar sig att komma ihåg att vi saknar två spelare ur vår andra powerplayfemma: skadade Rosa Lindstedt och Ronja Savolainen. Vi har ännu inte hunnit träna på vårtpowerplay så mycket, men visst borde vi ta vara på våra chanser, säger Mustonen.
Nya namn i OS-kampen
Att laget visade bättre takter i öppningsspelet är inte det enda positiva. Två spelare som mötte nordamerikanskt motstånd för första gången imponerade stort: 19-åringarna Kiira Yrjänen och Sanni Rantala.
– De presterade utmärkt. Kiira spelade väldigt fördomsfritt och hade fart på benen hela tiden. Sanni spelade lysande – och då ska man minnas att hon i fjol inte spelade en endaste match på grund av en korsbandsskada. De här två stod upp och sade: ”jag kämpar också om en OSplats”, säger Mustonen vars landslag avrundar sin landslagsvecka i Åbo under veckoslutet.