Esbo godkände omtvistad generalplan
Tre nya stadscentra, småhustomter för tusentals familjer och en markreservering för snabbtåget till Åbo – där är några exempel på vad den nya generalplanen för norra och mellersta Esbo möjliggör. Stadens tjänstemän har nu gjort de rättelseuppmaningar i Esbos nya generalplan som NTM-centralen krävde i juni.
För att Esbo stad ska kunna svara på den kraftiga befolkningsökningen behövs nya bostadsområden också i mellersta och norra delarna av den geografiskt sett vidsträckta staden. Men för att det ska vara möjligt att bygga i de norra delarna behövs en ny generalplan som definierar var och hur man får bygga. Det här blev möjligt på måndagskvällen, då stadsfullmäktige i Esbo godkände generalplanen för norra och mellersta Esbo. Planen har varit under beredning i närmare tio år.
– Det var mycket viktigt för Esbo som stad att generalplanen äntligen godkändes. Planeringen av norra Esbo har stått och stampat de senaste tio åren. Många tomter har belagts med byggförbud i väntan på generalplanen. Samtidigt finns det en enorm efterfrågan på småhustomter i Esbo. Också markägarna i de norra delarna har väntat länge på planen, för i takt med att områden byggs ut förbättras servicenivån, det kommer nya skolor, butiker och kollektivtrafik, säger stadsstyrelsens ordförande Henrik Vuornos (Saml).
De Gröna är inte lika ivriga över planen, tvärtom meddelade partiet avvikande åsikt och föreslog att generalplanen ännu en gång skulle återförvisas till beredningen.
– Vi är bekymrade över att staden inte har åtgärdat de brister som finns i generalplanen och som NTMcentralen påpekade redan i somras. Vi befarar att det kommer att leda till att framtida detaljplaner inte heller kommer att godkännas och att beslutsfattandet i Esbo på grund av det här blir långsamt och arbetsamt, säger fullmäktiges ordförande Henna Partanen (Gröna).
Tre nya stadscentra
Esbo förbereder sig för en massiv befolkningsökning, stadens prognoser förutspår minst 400 000 Esbobor år 2050. Under nästa år kommer man att gå över 300 000-strecket, så ökningen ska ske i rasande fart. Det här sätter stora krav på infrastrukturen och stadens servicenivå.
– Esbo kommer i framtiden att få tre nya stadscentra, Hista och Viskärr byggs helt från grunden och i Kalajärvi kommer vi att täta den befintliga stadsstrukturen. Till alla tre centra planeras i det här skedet skolor, butiker och kollektivtrafik, hur det blir med övrig service som sjukvård och bibliotek får tiden utvisa. Det är först nu vi kan börja planera på allvar, säger Vuornos.
– Generalplanen tillåter nu småhusbebyggelse på ett väldigt utspritt område, vilket gör det både besvärligt och dyrt för staden att erbjuda alla stadsbor närservice. Det hade varit förnuftigare att koncentrera bostadsområden till klart avgränsade områden. Men visst finns det mycket positivt med generalplanen också, exempelvis att vi nu kan bygga ut Kalajärvi är bra, liksom att de som äger tomtmark i norra Esbo äntligen kan bygga egna hus åt sig där, säger Partanen.
Små justeringar i planen
De ändringar som under hösten har gjorts i den nu godkända generalplanen är ganska små och berör främst planbestämmelser och utvecklingsrekommendationer. Inga ändringar har gjorts i själva plankartan, den som godkändes i juni.
Exempel på preciseringar som gjorts berör det framtida byggandet. I planeringen av nya bostadsområden måste Esbo bättre beakta det befintliga vatten- och avloppsnätet och bygga ut det så att det uppfyller dagens krav på vattenförsörjning även i glesbygden.
När det gäller nya fritidshus som byggs på områden som saknar detaljplan kommer Esbo stad att tilllämpa en praxis som förbjuder vattenklosetter på strandområden.
Hista hänger på tåget
Den kanske viktigaste ändringen i planen gäller stationsområdet vid Hista, där man har infört spårtrafik som ett krav för att alls få påbörja byggandet. Så här lyder formuleringen om Hista: "Byggandet i området kan inledas när ett bindande beslut om spårtrafikförbindelsen och stationen har fattats."
Det är ändå bara själva stationsområdet i den framtida stadsdelen Hista som nu omfattas av den nya generalplanen. Det beror på att den nya landskapsplanen Nylandsplanen 2050 ännu inte har vunnit laga kraft. Markanvändningslösningen för den yttersta zonen i Hista kräver att Nylandsplanen 2050 gäller, därför lämnades allt utom stationsområdet nu utanför behandlingen av generalplanen.
På Esbo stad räknar man nu med att det tar ungefär ett år innan den nya generalplanen vinner laga kraft. Henrik Vuornos är beredd på att de som motsatte sig planen kommer att överklaga och det brukar ta ungefär ett år att behandla klagomålen.
– På stadsplaneringskontoret har vi redan nu många detaljplaner i norr under beredning, det gäller mindre exempelvis olika bostadsområde i Kalajärvi där många markägare väntar på grönt ljus för att få börja bygga. Tack vare den nya generalplanen kan det om några år finnas omkring 5 000 lediga småhustomter i Esbo. Vi ser att efterfrågan är stor då priserna på befintliga radhus och småhus har skjutit i höjden de senaste åren, säger Vuornos.
Nya järnväg till Åbo?
En möjlighet som både Vuornos och Partanen är nöjda med i generalplanen är reserveringen för en ny tågförbindelse västerut.
– I planen finns nu en reservering för det som vi kallar "entimmeståget" till Åbo. Det är ju egentligen inte Esbos sak att fatta beslut om nationella järnvägar, men staden har reserverat mark och för sin del gjort det möjligt att bygga tågspåret genom Esbo, om staten en dag bestämmer att det finns pengar för nya järnvägar, säger Vuornos.
– Entimmeståget är en bra sak. Det ursprungliga förslaget till generalplan fokuserade mycket mera på bosättning kring redan befintliga kollektivtrafikleder. De gröna hade önskat att trafiklösningarna i planen hade stått på en mera hållbar grund än vad de nu gör säger Partanen.
HBL skrev senast om generalplanen för norra och mellersta Esbo i oktober då stadsstyrelsen godkände den.