Grisar mår sämre i Finland än i Sverige, enligt WWF:s köttguide
Svensk kyckling får underkänt i världsnaturfonden WWF:s färska köttguide som ska hjälpa konsumenter att välja hållbara matvaror. Finsk djurhållning får sämre betyg än den svenska i guiden. Men där ljuger statistiken, anser finländska lantbrukarcentralen MTK.
Bland de produkter som får rött ljus i en färsk köttguide från WWF i Sverige finns svensk kyckling, nötkött från Sydamerika och fetaost från Grekland.
Orsaken till att svensk kyckling får rött ljus i år är att WWF nu har hårdare krav på kriterierna för klimat och djurvälfärd än vad organisationen haft i tidigare granskningar.
WWF:s köttguide jämför också produktionen av kött i Sverige med produktionen i andra länder.
Enligt guiden mår de flesta produktionsdjuren sämre i Finland än i Sverige. Till exempel då det gäller nötkött får Finland rött ljus både då det gäller klimatpåverkan och djurens välfärd. Klimatpåverkan ger över huvud taget nötköttet rött i alla granskade länder.
För grisköttets del lyser det rött i Finland för biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och för djurens välfärd. Däremot är det gult för klimatet och grönt då det gäller antibiotika. Den svenska produktionen av griskött får rött bara då det gäller de kemiska bekämpningsmedlen.
Men skillnaden mellan Finland och Sverige är till syvende och sist inte så stor, påpekar lantbrukarcentralen MTK:s jordbruksdirektör Johan Åberg.
– WWF:s granskning utgår från lagar och förordningar och då det gäller djurens välfärd ligger Finland och Sverige nära varandra. För grisar är lagen i Sverige lite strängare, säger Åberg.
Frivilliga åtgärder
Johan Åberg framhåller att lagen ställer vissa minimikrav på djurhållningen, men att de finländska lantbrukarna till exempel då det gäller uppfödning av kycklingar tar till frivilliga åtgärder. Det gäller till exempel för ramper och möjligheter att röra sig och för fodret, där kycklingarna får hela frön att picka. Användningen av antibiotika är mindre i Finland än i Sverige.
– Köttguiden utgår i sitt upplägg från att konsumenterna inte ska äta kött, men den skulle vara till större nytta om den hjälpte de konsumenter som vill äta kött att välja. Det är stora skillnader mellan kött och kött, säger Åberg.
Han säger att köttguiden är bra på många sätt som till exempel då den tar den biologiska mångfalden i beaktande. Betesmarker är viktiga för mångfalden och uppfödning av nötkreatur behövs redan av den anledningen, understryker han.
Konsumenten skulle ändå ha större nytta av en guide som mer liknade den fiskguide som WWF också publicerar, tycker Åberg. Den skulle hjälpa som inte uppfyller kraven i finländsk lagstiftning för vår inhemska produktion inte ska importeras till Finland. Tre fjärdedelar av de tillfrågade håller antingen helt eller i stort sett med om att finländska livsmedel produceras mer ansvarsfullt än importerade livsmedel. En lika stor andel skulle vilja se märkningar för ansvarstagande produktion på produktförpackningar för importerade livsmedel.
– Konsumenterna är ingen homogen grupp och det är skillnad på vem man diskuterar de här frågorna med. Det finns de som är väldigt noga med vad de väljer och de som bara ser till priset då de köper livsmedel, säger Johan Åberg på MTK.
Han räknar med att omkring en tredjedel av konsumenterna väljer enbart utifrån hur billig en vara är. Den gruppen har inte intresse av att tänka på andra frågor.
– I vår undersökning ser vi en klar skillnad mellan åldersgrupperna. Det finns de som inte längre har någon personlig koppling till landsbygden och många av dem har inte samma vilja som de äldre att betala mera om jordbrukaren får en större andel, säger Åberg.