Misstävling för partierna

Två gånger per år görs en bred partibarometer, som partierna följer noggrant. En del av resultaten är offentliga, andra är avsedda enbart för partierna, men de brukar delvis läcka ut. De Grönas image har rasat medan SFP gläder sig över goda nyheter. Den färskaste barometern kom i början av november.

Bland partierna är Samlingspartiet och SDP de partier som i höstens barometer värderas högst. De ligger rätt jämnt, för 45 procent bedömer båda partierna mycket eller ganska positivt. SDP har sedan Sanna Marin tillträdde legat i täten, men nu rycker alltså Samlingspartiet fram, med besked. I den förra barometern i våras låg Samlingspartiet på femte plats i rankningen, nu på första, eller delad första plats.

Det här är det tredje bästa resultatet för Samlingspartiet sedan starten 1991. Ett positivare omdöme har partiet fått enbart hösten 2011 och våren 2012. Då var Samlingspartiets Jyrki Katainen färsk statsminister för sexpartiregeringen.

SDP har varit etta sedan våren 2020 och regerade ensam ännu i våras.

41 procent ger positiva omdömen om Centern, 38 procent om SFP medan Vänsterförbundet och De Gröna landar på 34 procent.

SDP:s och De Grönas siffror har sjunkit mest med minus 5 procentenheter.

Sannfinländarna, Rörelse Nu och Kristdemokraterna uppskattas av mellan 33 och 30 procent av finländarna.

Det finns två uppseendeväckande trender.

För SFP handlar det om ytterst positiva förtecken. Bland partierna ligger SFP på fjärde plats, vilket är anmärkningsvärt för ett litet parti, som dessutom uppfattas som ett språkparti. För SFP är det särskilt glädjande att det under de senaste tio åren finns en stigande trend för hur lockande SFP uppfattas.

2012 ansåg 11 procent att SFP är ett lockande parti, fyra-fem år senare hade siffran stigit till 15 procent, och sedan 2019 har den legat mellan 19 och 21 procent.

Det är faktiskt anmärkningsvärt. Det vore ändå ett misstag att tänka att de positiva siffrorna rakt av kan omvandlas till röster på SFP, men att partiet får så positiva omdömen kan ändå ha stor betydelse.

Partiordförande Anna-Maja Henrikssons roll i regeringen och dess kvintett spelar säkert en roll i det här sammanhanget. SFP hör inte till de regeringspartier som offentligt klagar på de andra i regeringen.

Den andra anmärkningsvärda trenden gäller De Gröna. Omdömet om dem har rasat. Det finns säkert många förklaringar. En är att klimatförändringen har konkretiserats för många finländare, på gott och ont. De Gröna representerar kraven på att minska på till exempel bilkörandet, som är en hjärtesak för många. De Grönas och Centerns ständiga konflikter påverkar säkert också. En annan förklaring är att partiet under Maria Ohisalos ledning och som regeringsparti värderingsmässigt konkurrerar med SDP och Vänsterförbundet, men inte alls längre med Samlingspartiet – vilket De Gröna gjorde under Ville Niinistös ledarskap. Att det finns en nervositet inom partiet visar ministerommöbleringen, som verkställs i slutet av veckan. Det förklarar den underliga manövern att placera om miljöminister Krista Mikkonen på inrikesministerplatsen och lyfta in Emma Kari som miljöminister.

I barometern mäts även regeringens popularitet.

I höstens mätning hade regeringen Marins siffror sjunkit efter att ha varit rekordhöga våren 2020, men fortfarande anser 52 procent att regeringen har lyckats bra. 38 procent är av motsatt åsikt.

Våren 2020, då coronapandemin just hade slagit till, bedömde hela 69 procent att regeringen har lyckats bra eller mycket bra.

Barometrarna har gjorts sedan hösten 1991. Regeringen Marins popularitet har mätts fyra gånger, och alla fyra gånger placerar regeringen Marin i täten av alla regeringar under 30 år. Även det är exceptionellt.

Efter regeringen Marin kommer Paavo Lipponens (SDP) regering hösten 2001 då 47 procent gav regeringen betyget mycket bra eller bra.

Allra nöjdast med regeringen Marin är de väljare som stöder SDP (87 procent), Vänsterförbundet (86 procent) och De Gröna (85 procent). Av Centerns anhängare ger 66 procent regeringen erkänsla, men en tredjedel ser ingen anledning att hurra.

Det man kan läsa ur regeringens popularitetssiffror är att politiken börjar normaliseras efter pandemisiffrorna, men att regeringen fortfarande verkar dra nytta av att finländarna har varit så oerhört nöjda med pandemihanteringen.

”Det man kan läsa ur regeringens popularitetssiffror är att politiken börjar normaliseras efter pandemisiffrorna.”

SUSANNA GINMAN är nyhetschef, opinion och samhälle.