Mer regn än snö när Arktis blir varmare
Arktis blir allt blötare. Övergången till ett klimat som under delar av året domineras av regn snarare än snö kan gå snabbare än vad man tidigare har trott, enligt en studie som har använt sig av den nya generationens klimatmodeller.
Högre temperaturer, mer nederbörd och krympande havsisar. Klimatförändringarna är påtagliga i Arktis – där uppvärmningen går minst två gånger snabbare än i resten av världen.
Att avdunstningen från allt större områden med öppet vatten kommer att bidra till ett blötare Arktis i framtiden är forskare generellt sett eniga om. Men uppskattningarna om med hur mycket nederbörden kommer att öka varierar från 30 procent till 60 procent år 2100.
Andelen regn i nederbörden väntas också öka – men det råder osäkerhet kring hur det kommer att se ut i olika delar av Arktis och när under säsongen som förändringarna kommer att inträffa. Tidigare studier har pekat mot mer regn på våren, hösten och vintern och i vissa arktiska regioner mer regn och snöfall under höst och vinter.
Nu har forskare vid University of Manitoba i Kanada använt sig av den nya generationens globala klimatmodeller, CMIP6, för att försöka skapa sig en fördjupad bild av nederbördsläget i Arktis i framtiden. De jämför sina resultat med den föregående generationens klimatmodeller (CMIP5).
Större andel regn
Klimatmodellernas senaste prognoser pekar mot en något starkare arktisk uppvärmning vid år 2100 än tidigare simuleringar, vilket skulle innebära större och snabbare förändringar i den hydrologiska cykeln. Det kan innebära att regn kommer att vara den dominerande nederbördsformen under sommaren och hösten i Arktis någon gång mellan 2060 och 2070 – ett eller två årtionden tidigare än vad tidigare resultat har visat på, enligt studien som har publicerats i tidskriften Nature Communications.
I augusti observerades regn för första gången någonsin på toppen av Grönland. Det kan bli vanligare framöver. Övergången till ett mer nederbördsdominerat Arktis kan i vissa regioner, som Grönland, enligt
Den kraftigare uppvärmningen leder också till större risk att permafrosten tinar i områden där det finns mycket metan som om det kommer ut i atmosfären ytterligare kan förstärka uppvärmningen. Erik Kjellström Professor i klimatologi vid SMHI
studien ske redan vid 1,5 graders uppvärmning, vilket är tidigare än vad tidigare modeller har pekat på. Trots nya mål i samband med klimatmötet i Glasgow är världen på väg mot en global uppvärmning på 2,4 grader vid seklets slut – om ländernas löften blir verklighet.
På vintern ser dock större delen av Arktis under 2100-talet ut att fortsatt domineras av snö, enligt de nya modellerna.
Studien förstärker bilden av det som tidigare klimatmodeller har visat när det gäller klimatförändringarna i Arktis, enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
– De effekter som pekas ut, alltså något snabbare och starkare förändringar i den arktiska regionen, är viktiga att uppmärksamma.
Ändrade nederbördsmönster och ändrad typ av nederbörd kan få många konsekvenser. Om det regnar på snötäcket bildas ofta islager som påverkar vegetationen och som till exempel kan göra det svårare för renar att hitta mat. Mer regn kan också påverka naturliga ekosystem som är anpassade till en viss typ av klimat, vilket kan få följder för exempelvis skadeinsekter och svampar.
– Den allmänna minskningen av snö och is förstärker hela klimatförändringssignalen, säger Kjellström.
– Den kraftigare uppvärmningen leder också till större risk att permafrosten tinar i områden där det finns mycket metan som om det kommer ut i atmosfären ytterligare kan förstärka uppvärmningen.
"Tryggare"
Erik Kjellström är positiv till att resultaten från den nya och den föregående generationens klimatmodeller ställs mot varandra. Den nya samlingen klimatmodeller har utvecklats under fem–tio år och ligger bakom många av de studier som ingick i sommarens stora vetenskapliga rapport från FN:s klimatpanel IPCC.
– Tittar man på historiska simuleringar är de nya modellerna generellt bättre på att representera såväl global temperatur och nederbörd som snö och is jämfört med tidigare, säger Kjellström.
– Som klimatforskare kan man känna sig tryggare i att modellerna bättre representerar klimatet. Men de kan bli ännu bättre och då ingår ytterligare faktorer som är särskilt viktiga för den arktiska regionen.