Finnvera hoppas på investeringar
Den finanspolitiska stimulansen var effektiv i fjol och lyfte Finland ur coronamisären. Inte heller nästa år syns några jätterisker som skulle rasera ekonomin anser Finnveras chefsekonom.
Läget är lite paradoxalt. Man skulle tro att investeringarna växer, omvandlingen mot en grön ekonomi är i gång och pengar är billiga just nu. Det trots att det finns tydliga tecken på att bankerna stramar åt sina lånekranar.
Fjolåret präglades enligt Finnveras chefsekonom Mauri Kotamäki av fem fenomen. Det första är att det inledningsvis rådde brist på mångt och mycket. Coronapandemin tvingade först företag att köra ner delar av sin verksamhet och när efterfrågan väl kom i gång igen så var det ont om råvaror och komponenter. Allvarligast var ändå bristen på arbetskraft.
– Det har talats länge om bristen på arbetskraft och det problemet försvinner inte, konkurrensen om kompetent arbetskraft kommer att öka i framtiden, säger Kotamäki.
Punkt två på hans lista är att priserna började stiga igen. I ett samhälle som nästan inte upplevt någon inflation alls och levt med nollräntor i flera år började plötsligt flera varor bli rejält dyrare. Inflationen framöver är svår att förutspå, tycker Kotamäki. Speciellt i USA finns en risk för en ond spiral där stigande priser leder till stigande löner som i sin tur leder till stigande priser.
– Även om vi inte ser samma fenomen i Europa åtminstone ännu så påverkar den amerikanska ekonomin oss, USA är en stor marknad, säger Finnveras chefsekonom.
Paradoxalt läge
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har stramat åt sin penningpolitik och talat om räntehöjningar. Också i Europa har ECB minskat sina stödköp, men någon räntehöjning har banken inte aviserat ännu. Mauri Kotamäki tror inte på någon skenande inflation inom EU.
Som punkt tre på sin lista har han konstaterandet att det gäller att slå vakt om företagens finansiering. Arbetsmarknaden har coronan till trots varit rätt smidig och sysselsättningen har varit bättre än många pessimister befarade. Kotamäki anser att det gått relativt lätt för finländska företag att skaffa sig utomstående finansiering. Han hade hoppats på en större investeringsvilja hos företagen.
– Läget är lite paradoxalt. Man skulle tro att investeringarna växer, omvandlingen mot en grön ekonomi är i gång och pengar är billiga just nu. Det trots att det finns tydliga tecken på att bankerna stramar åt sina lånekranar, säger han.
Kotamäkis fjärde punkt gäller coronan. Pandemin skulle ju vara över för ett år sedan. Men coronan verkar vara ett outsinligt ymnighetshorn, konstaterar han. På den positiva sidan finns ändå att den medicinska teknologin har utvecklats och förändringarna på arbetsmarknaden har tagit ett steg framåt.
Och därmed kommer han till sin femte punkt. Tillväxten i Finland ska tryggas och målet är en grön tillväxt. Klimatförändringen och naturens mångfald är inga nya frågor och de ska synas i företagens verksamhet, för nu börjar det bli bråttom.
Finlands skuldsättning har under pandemiåren vuxit kraftigt, men den stimulans staten har satt in för att hålla företagen och ekonomin i gång har varit nödvändig, anser Finnveras chefsekonom. Den har också behövts för att skapa tillväxt.
– Just nu är den stora skulden inget problem eftersom räntenivån är låg och den ekonomiska tillväxten betalar den. Men samma skuld blir ett problem då räntenivån stiger, det krävs inte många procentenheter för att den ska bli problematisk. Själv skulle jag ändå inte vara orolig för statsskulden de närmaste fem åren.
Våga växa 2022
Mauri Kotamäki anser att nästa år är ett år då företagen borde våga växa. Arbetskraftsbristen försvinner inte, men tillgången på råvaror kan komma att lätta.
– Jag vet inte om man kan kalla mig optimist, visst finns det en massa ekonomiska risker också nästa år. Och de största riskerna är de som vi inte ens vet om att kan bli risker ännu, säger han.
Samtidigt understryker han att det ändå inte finns någon speciell osäkerhet som skulle orsaka en kollaps i den globala ekonomin inom synhåll.
På hemmaplan ser det nya året ut att börja med turbulens på arbetsmarknaden då en del företag inom skogssektorn har svårt att komma överens i avtalsfrågor med arbetstagarna. De här konflikterna har bara begränsad inverkan på ekonomin förutsatt att till exempel inte transportarbetarna stoppar exporten för någon längre tid, tror Kotamäki.
– Konflikterna är ett tecken på att man håller på och arbetar in ett nytt avtalssystem. Det finns ju dessutom stora skogsföretag som redan slutit avtal med sina anställda, säger han.