”Väst måste hålla ihop i Rysslandsmöten”

Mycket står på spel när Ryssland i januari träffar först USA, sedan Nato och därefter Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). För väst ligger utmaningen i att ha en gemensam hållning, enligt Eva Hagström Frisell vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Sverige. – Man måste verkligen se till att sprickor inte uppstår mellan Natoländerna, säger hon till TT.

Mötena äger rum under en period av ökad spänning mellan Ryssland och väst.

Tiotusentals, enligt vissa uppgifter långt över hundratusen, ryska soldater har under senhösten mobiliserat nära gränsen till Ukraina.

USA, som anklagat Rysslands president Vladimir Putin för att planera för en storinvasion av Ukraina, har tillsammans med EU svarat med hot om omfattande och hårda sanktioner.

Ryssland har lagt fram en lista krav som landet vill se USA och försvarsalliansen Nato genomföra. Moskva vill bland annat få USA och Nato att ge garantier för att Ukraina inte blir medlem av Nato, att försvarsalliansen inte växer och att det inte sker någon förflyttning av styrkor eller vapen till länder som blivit medlemmar efter 1997.

USA:s president Joe Biden och Rysslands Vladimir Putin skulle sent i går kväll, efter att HBL gått i tryck, prata om spänningarna i telefon för andra gången i december. Enligt uppgifter från Vita huset skulle Biden trycka på att en diplomatisk väg fortfarande är möjlig. Och för att denna diplomatiska väg ska vara aktuell måste samtalet föras ”i ett sammanhang av nedtrappning, snarare än upptrappning”.

Finns kompromissvilja

USA och flera andra västländer har sagt att de ryska kraven är omöjliga, inte minst för att de begränsar länders rätt att bestämma över sin egen säkerhetspolitik.

Men enligt Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med fokus på europeisk och transatlantiska säkerhetsfrågor, kan det finnas en vilja hos företrädare för både USA och europeiska Natoländer att nå en uppgörelse med Ryssland för att undvika konflikt.

Frågan är hur långt Nato är berett att gå. Relationen till Ryssland är viktig, men flera Natoländer vill koncentrera sig på andra frågor, enligt Hagström Frisell. USA vill fokusera på maktkampen med Kina, Frankrike prioriterar arbetet mot terrorism och Storbritannien är på jakt efter en ny global roll efter brexit.

– Flera av de större europeiska Natoländerna som inte gränsar till Ryssland ser inte Ryssland som det största hotet, säger hon.

Ramaskri efter möte

Den ryska taktiken har tidigare varit att försöka skapa splittring bland Natoländerna. USA:s president Joe Bidens och Putins digitala toppmöte den 7 december väckte enligt Hagström Frisell ramaskri i länderna i Öst- och Centraleuropa, när frågor som rörde dessa länders säkerhet diskuterades utan deras närvaro.

– Man vill inte att USA och Ryssland ska förhandla över deras huvuden. Nu ska hela Nato förhandla med Ryssland, men vi kan förvänta oss att Ryssland helst vill förhandla med de stora medlemsländerna som inte tillhör den så kallade östra flanken och försöka skapa splittring inom Nato.

Att USA och Nato skulle gå med på kraven att inte utvidga, eller begränsa aktiviteten på medlemmarnas territorium, anses inte vara aktuellt.

– Däremot skulle man säkert kunna ha en dialog om militär aktivitet på territorier till stater som inte är medlemmar, eller om hur processen för nya medlemskap skulle kunna se ut, säger Hagström Frisell.

I utbyte skulle USA och Nato förmodligen kräva liknande militära eftergifter från Ryssland samt bättre diskussionsforum och militära kontaktmöjligheter, eftersom dialogen med Ryssland försämrats kraftigt sedan Ryssland 2014 olagligen annekterade ukrainska Krimhalvön och skapade en konflikt i landets östra delar.