Hufvudstadsbladet

Techbolag nobbar .com

Har du någonsin tänkt på vem som tjänar pengar på de snygga webbadress­erna? Domänhande­ln är värd miljarder, men ändå säljer Finland .fi-adresserna till självkostn­adspris.

- SÖREN JONSSON soren.jonsson@forummag.fi

Den här historien börjar på Chagosöarn­a mitt ute i Indiska oceanen. Med över 1 700 kilometer till fastlandet är det en avlägsen ögrupp, men den är ändå högaktuell för Finland. Brittiska territorie­t i Indiska oceanen (eng. British Indian Ocean Territory) råkar nämligen ha en toppdomän, .io, som är mycket eftertrakt­ad inom uppstartsv­ärlden.

Alla korta och slagkrafti­ga webbadress­er är redan tagna under .comtoppdom­änen. ”I/O” betyder ”Input/ Output” i tekniska sammanhang och är därför en inneterm för techbolag. Dessutom slutar många ord och namn på ”io” på engelska, men även på andra språk (portfol.io, card. io, rub.io). Man kan säga att .com har fått sig en sann utmanare.

Men bakom domänhajpe­n finns en mörkare sida. Lokalbefol­kningen på Chagosöarn­a känner sig snuvad på pengarna som .io-adresserna för med sig. I slutet av 1960-talet tvångsförf­lyttades urbefolkni­ngen från Chagosöarn­a till Mauritius för att ge plats för en militärbas som Storbritan­nien och USA delar på. Om Storbritan­nien mister sitt koloniala välde över ögruppen kan framtiden för toppdomäne­n .io vara i fara. 2019 uppmanade nämligen FN Storbritan­nien att ge över ögruppen till lokalbefol­kningen.

Johan Helsingius, en internetpi­onjär som har lett flera högteknolo­giska företag i Europa och USA och som är en verklig domänkänna­re, tonar ner betydelsen av den diplomatis­ka dispyten.

– Om det sker, kan två saker hända: Chagosöarn­a fortsätter som halvsjälvs­tändigt område och behåller .io, men under någon annans kontroll, eller så blir .io fritt, och då kan .io bli en generisk domän precis som .com. I båda fallen ändras väldigt litet, då Storbritan­nien i praktiken har kontrakter­at ut .io till bolaget Afilias, som redan administre­rar eller äger mer än 50 toppdomäne­r, bland annat .sex, .porn .mobi och .lotto.

Afilias är världens näst största toppdomänr­egistrator. Verisign är den största.

ICANN styr över webbadress­erna

Det finns ingen statistik över hur stor domänhande­ln är globalt, men det går att få en fingervisn­ing. Det finns en organisati­on som styr och ställer över alla domäner. Den heter ICANN (Internet Corporatio­n for Assigned Names and Numbers).

– ICANN:s årliga budget, som betalas genom toppdomäne­rnas registrati­onsavgifte­r (en liten del av totalprise­t för en domän), är 140 miljoner dollar, säger Helsingius.

De som tjänar stora pengar på domäner är i stället registrato­rerna. Verisign som har .com, .net och .tv och opererar .gov och .edu hade 2020 en omsättning på 1,27 miljarder dollar. Om du köper en domän går uppemot hälften av avgiften till företag såsom Afilias eller Verisign, resten går till andra mellanhänd­er.

– Hur mycket som är ett skäligt pris för en domän är en ytterst filosofisk fråga. Om jag fick bestämma skulle de vara gratis, på samma sätt som telefonnum­mer är gratis.

Helsingius satt fem år i ICANN:s styrelse fram till 2020. Eller för att vara exakt, han satt i styrelsen för underavdel­ningen Generic Names Supporting Organizati­on (GNSO) som har ansvar för generiska toppdomäne­r, till exempel .com, .net, .wiki, medan Country Code Names Supporting Organizati­on (ccNSO) handhar landsdomän­erna, som .fi, .se, .no, .io.

– ICANN är en oberoende, internatio­nell organisati­on. Den sattes ursprungli­gen upp 1998 av amerikansk­a handelsmin­isteriet för att ta över upprätthål­landet av internets adressregi­ster. Fram till dess sköttes adressregi­stret i princip av en enda person, Jon Postel på University of California.

Många skaffade domän under pandemin

Finska staten får intäkter för alla .fidomäner genom att domänregis­tratorerna betalar registreri­ngsavgifte­r till Transport- och kommunikat­ionsverket (Traficom). Juhani Juselius, ledande sakkunnig på Traficom, säger att staten inte täljer guld på webbadress­erna. För fi-domännamn är kostnaden för förvaltnin­gen av systemen och personalen 9 euro per domännamn. Det täcker nätt och jämnt de verkliga kostnadern­a.

– Efterfråga­n på fi-domännamn har ökat betydligt under coronapand­emin när folk har övergått till distansarb­ete och börjat favorisera näthandeln. Tillväxten har varit uppemot 35 procent per månad jämfört med tiden före corona. Under coronatide­n har nästan 20 000 fi-domännamn fler än normalt registrera­ts, säger Juselius.

Förutom domänopera­törerna och internetop­eratörerna, som säljer enskilda domänaddre­sser till företag, görs pengar också på spekulatio­n – det finns en massa domäner som inte alls används, men som någon har köpt som spekulativ investerin­g, och det finns en marknad för dem.

Att på förhand lista ut vilka adresser som kommer att vara eftertrakt­ade och köpa dem först, kallas för att parkera adresser. Det finns också mer tvivelakti­ga former av domänhande­l, som till exempel cybersquat­ting där företag eller privatpers­oner registrera­r domännamn som liknar någon annans varumärke för egen vinning. Något som inte är lagligt för fi-domännamn.

❞ Hur mycket som är ett skäligt pris för en domän är en ytterst filosofisk fråga. Om jag fick bestämma skulle de vara gratis, på samma sätt som telefonnum­mer är gratis.

Johan Helsingius Internetpi­onjär

 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? ■
En ögrupp i Indiska oceanen är föremål för en geopolitis­k strid, som kan få följder för finländska uppstartsf­öretag.
FOTO: CATA PORTIN ■ En ögrupp i Indiska oceanen är föremål för en geopolitis­k strid, som kan få följder för finländska uppstartsf­öretag.
 ?? FOTO: PRIVAT ?? ■
Fram till 2016 hörde ICANN under den amerikansk­a regeringen. Två veckor innan Donald Trump blev vald till president fick ICANN igenom ett beslut om att göra organisati­onen helt oberoende, berättar Johan Helsingius.
FOTO: PRIVAT ■ Fram till 2016 hörde ICANN under den amerikansk­a regeringen. Två veckor innan Donald Trump blev vald till president fick ICANN igenom ett beslut om att göra organisati­onen helt oberoende, berättar Johan Helsingius.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland