Betygsystem ska ge hållbarare gruvor
De finländska gruvorna tar hållbarhetsfrågor på allvar, men fortfarande finns saker att förbättra. Det visar en färsk utvärdering.
Elektrifieringen av samhället pågår för fullt, men när det gäller framställningen av nödvändiga råvaror uppstår lätt konflikter.
Nätverket för hållbar gruvverksamhet (Kestävän kaivostoiminnan verkosto) är ett samarbetsforum för gruvbranschen och till exempel markägare, turismföretagare, renskötare, naturskyddsförkämpar och andra grupper som berörs av landets gruvverksamhet. Nätverkets syfte är att föra dialog och förebygga konflikter, samt att utveckla mätmetoder och standarder för en hållbarare gruvnäring.
I torsdags presenterade nätverket sin första översikt över den finländska gruvbranschens hållbarhet. Utgångspunkt är gruvbolagens egen utvärdering av sin verksamhet, som har verifierats av utomstående experter.
De gruvor som betygsätts är Pyhäsalmi, Kevitsa, Siilinjärvi, Terrafame och Kittilä. Vid bedömningen beaktas bland annat hur väl bolagen för dialog med samhället, hänsynen till naturens mångfald, hanteringen av anrikningssand och vatten, gruvans energieffektivitet och CO2-utsläpp samt nivån på arbetshälsovård och -säkerhet. De olika faktorerna får betyg från C (lägst) till AAA (högst).
Stora variationer
Att dra några generella slutsatser ur materialet är svårt, eftersom variationerna mellan bolagen är stora. Till exempel får Boliden Kevitsa lägsta betyg för sin hantering av vatten och anrikningssand, men medelhögt betyg för arbetsplatssäkerheten. Terrafame får lägsta betyg när det gäller energieffektivitet medan Yaras Siilinjärvigruva får toppbetyg för sin arbetsplatssäkerhet och hälsovård. Högsta snittbetyg sett till alla kategorier får Agnico Eagles Kittilägruva.
Enligt nätverkets generalsekreterare Kimmo Collander ger betygen en ganska rättvis bild av situationen.
– Vårt betygsystem skulle inte vara trovärdigt om allt låg på trippelA-nivån. Ganska få saker ligger trots allt på nivån C, och då ska vi minnas att också där uppfylls lagens krav, säger Collander.
Ett syfte med klassificeringssystemet är att det ska fungera som verktyg för gruvbolagen att förbättra sin hållbarhet. Hannele Pokka, som är ordförande för nätverket, säger att det också krävs att bolagen har vilja och förmåga att vidta nödvändiga åtgärder för att på så sätt upprätthålla förtroendet inför andra näringsidkare och samhället.
– Som finländare har vi rätt att förutsätta att våra gruvor bedriver sin verksamhet på ett hållbart sätt, säger Pokka.
Polariserat debattklimat
Jani Lösönen, ordförande för Gruvindustrin och tillika vd för Agnico Eagle Finland, efterlyser en konstruktiv debatt kring gruvbranschen.
– I dag är debattklimatet ganska polariserat och olika intressegrupper talar förbi varandra. Man utgår ofta från att gruvindustri inte kan samsas med till exempel turism och renskötsel, men så behöver det inte vara. Genom en dialog måste det gå att hitta sätt att verka sida vid sida, och till och med dra nytta av varandras närvaro.
Enligt Lösönen är nätverkets arbete är mer aktuellt än någonsin eftersom gruvverksamhet är oundviklig för det liv vi lever.
– Kampen mot klimatförändringen är en av de viktigaste frågorna just nu och där spelar gruvindustrin en central roll. Förnybar energi och elektrifiering av trafiken skulle inte vara möjlig utan gruvverksamhet. Det behövs gruvindustri också i Finland. Vi kan inte lägga ut ansvaret utanför Europa, säger Lösönen.