Universiteten oense om svensk juristutbildning
När Åbo Akademi får rätt att ordna magisterutbildning i juridik blir Helsingfors universitet av med sin monopolställning. Kritiken från Helsingfors universitet har hittills varit hård, samtidigt som Undervisnings- och kulturministeriet betonar vikten av s
Efter en längre kamp får Åbo Akademi nu rätt att ge också magisterutbildning i juridik. Hittills har tillståndet gällt enbart för rättsnotarieutbildning, som är på kandidatnivå.
HBL har läst beslutsunderlaget, som blivit offentligt efter att statsrådet klubbade igenom beslutet förra veckan. Det visar sig att Helsingfors universitet har varit ytterst kritiskt till planerna och också Juristförbundet har skarpt ifrågasatt dem.
Helsingfors universitet skriver att Helsingfors universitets särställning som ett tvåspråkigt universitet ”skulle
försvagas radikalt” om Åbo Akademis ansökan gick igenom.
”Det skulle leda till onödig tävlan om både små svenskspråkiga undervisningsresurser och studerande och lärare och på så sätt försämra kvaliteten på utbildningen i båda universiteten.”
Även Juristförbundet talar om en splittring, och är också oroat över att de ekonomiska resurserna inte ska räcka till. Undervisnings- och kulturministeriet har meddelat att mer pengar inte är att vänta.
”Juristförbundet ser det som viktigt att en utbildningsenhet bär helhetsansvaret för att det i Finland finns en kvalitativ juridisk magisterutbildning på svenska.”
Separat svenskt intag?
Tom Böhling är prorektor för Helsingfors universitet och ansvarig för tvåspråkighetsfrågor vid universitetet. Han är en av dem som står bakom universitetets utlåtande.
– Nu har ministeriet tagit sitt beslut och då lever vi med det beslutet. Då kommer vi inte att gräva i saken bakåt, säger han till HBL.
Han sammanfattar ändå Helsingfors universitets argument med att universitetet anser att Finland är för litet för juristutbildning på svenska på tre orter.
Tre städer handlar det om eftersom Helsingfors universitet har en utlokaliserad utbildning i Vasa, där ungefär en tredjedel av de 40 studerande som tas in årligen är svenskspråkiga. Det finns också tvåspråkig kandidatutbildning, från nästa termin även på magisternivå.
Men delvis är Böhling också lättad över statsrådets beslut. Sam
tidigt fick Vasa universitet nämligen nej till att inleda juristutbildning. Den hade enligt hans bedömning direkt utgjort ett hot för Helsingfors universitets verksamhet i staden.
Det största orosmomentet är enligt Böhling nu att Helsingfors universitet inte längre kommer att ha det som kallas nationellt ansvar för svenskspråkig juristutbildning på magisternivå. Han befarar att det kanske inte fortsatt är möjligt att ha ett särintag till den svenska linjen.
– Om man har svenskspråkiga linjer på annat håll är det inte längre nationellt ansvar, och då kan man fråga sig om det är möjligt att ha andra poänggränser för svenskspråkig än för finskspråkig utbildning.
Det här är något som Helsingfors universitet också starkt för fram i sitt utlåtande. I det menar Helsingfors universitet att Åbo Akademi behöver ingå i en gemensam intagning för juristutbildningar, och att följden skulle bli att antalet som har svenska som modersmål minskar kraftigt vid universitetet och vid Åbo Akademi.
Här kan Maarit Palonen, som är undervisningsråd vid Undervisningsoch kulturministeriet, ändå ge lugnande besked.
Enligt henne förde ministeriet en lång diskussion om särskilt intag baserat på språk, och nådde samsyn.
– Vi kom fram till att det fortfarande går att ha en språkkvot om det är motiverat för att trygga svenskt utbildningsbehov.
Det är ministeriets förslag som statsrådet sedan godkände.
Reserverade platser slopas
För två år sedan ansökte Åbo Akademi för första gången om tillstånd att ha en magisterutbildning i juridik. Maarit Palonen säger att Undervisningsoch kulturministeriet ändrat sin hållning för att på lång sikt trygga tillgången på jurister, något som hittills enligt henne inte har kunnat säkerställas.
I den promemoria som ministeriet har gjort medger man att resurserna för den svenskspråkiga juridiska utbildningen visserligen splittras när Åbo Akademi ges utbildningsansvar, men också att universiteten tillsammans kan producera material och ordna studieperioder på svenska – något som det råder brist på.
– Båda vinner på det, säger Palonen.
Tom Böhling, hur mycket handlar er kritik om att ni är rädda för att få konkurrens från Åbo Akademis sida? – Vi är inte rädda för konkurrens, om vi tänker på konkurrens visavi att få studeranden. Juridik är ett av de områden där det finns en massa sökande och alla platser blir fyllda. Det är inte ett problem.
Däremot kan det enligt honom mycket väl hända att någon från Helsingfors universitet söker tjänster vid Åbo Akademi, men enligt honom ska det också få finnas en rörlighet i den akademiska världen.
Hittills har Helsingfors universitet haft ett antal platser reserverade för studerande från Åbo Akademi som vill fortsätta till magistrar. Helsingfors universitet ska nu utreda om den kvoten ska bestå.
Här behövs personal
Nationella centret för utbildningsutvärdering gav i fjol en rapport om den juridiska utbildningen i Finland. Enligt den är bedömningen att den på svenska räcker till för advokatbyråernas behov, men att åklagarmyndigheter och domstolar i kustregionen är oroade över tillgången på jurister som kan svenska.
Utvärderingsgruppen tar inte ställning till Åbo Akademi och utbildningsansvar, men ser samarbete som viktigt för att trygga den svenskspråkiga och tvåspråkiga utbildningen.
Tom Böhling kommenterar önskemålen om samarbete med att Helsingfors universitet väntar på initiativ från Åbo Akademi.
– Åbo Akademi vet ju bättre vad de önskar. Vi har ett fungerande system och har inte ett behov av att ändra på det.
Samtidigt säger han att Helsingfors universitet ”inte kommer att sura”.
– Vi ska hela tiden tänka på att vår gemensamma uppgift är att utbilda experter som kan serva den svenskspråkiga befolkningen vad gäller juridik eller vilket annat område som helst.
Böhling för till exempel fram att universiteten tillsammans kunde fundera på hur den akademiska karriären kunde bli attraktivare, då så många jurister dras till den privata sidan.
Åbo Akademi: Går inte ut över Helsingfors
Vid Åbo Akademi vill tf rektor Mikael Lindfelt helst blicka framåt och fokusera på att göra utbildningen ”så bra som möjligt”.
Men han har också en tydlig syn på den kritik som Helsingfors universitet framför, och säger att mönstret upprepats också när andra universitet beviljats utbildningsansvar. – Det finns en viss tradition där att tänka att juridiken i Helsingfors, som förstås är landets ledande juridiska fakultet, har landets bästa forskning och säkert toppenutbildning, tycker att allt som är avsteg från dem är en försämring av läget.
Lindfelt betonar att Åbo Akademis syfte är att ge sina kandidatstuderande möjlighet att bli magistrar inom akademin. Nybörjarplatserna ökar med bara en.
– Vi önskar och hoppas på alla sätt att den svenskspråkiga utbildningen i Helsingfors ska finnas kvar. Nu kan vi tillsammans göra den svenskspråkiga juristutbildningen bättre i Finland. Det handlar inte om att ta något från dem, utan att utveckla vår egen verksamhet.
Vad gäller farhågorna om att det inte ska finnas akademisk personal, säger Mikael Lindfelt att ett universitet måste se till återväxten. I och med att Åbo Akademi får rätt att även ordna doktorandutbildning är syftet att kunna göra just det.
Lovar utbildning på svenska
Åbo Akademi skriver i sin ansökan att man kommer att satsa på två magisterprogram: utrikeshandelsrätt och kommersiell juridik samt ”International Law and Human Rights”.
Det här är något som Helsingfors universitet reagerat på i sitt utlåtande. Helsingfors universitet menar att det som behövs med tanke på bland annat åklagar- och domarjobb är en bred kompetens.
Mikael Lindfelt säger att det handlar om ett missförstånd. Förutom specialiseringarna kommer det också att ordnas en allmän utbildning. Dessutom får alla en bas som ger den breda kompetensen, menar han.
Nationella utvärderingscentret har lyft fram att de som studerar vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi måste gå en del kurser på finska.
Åbo Akademi är ett helt svenskspråkigt universitet, men ordnar en del kurser i samarbete med Åbo universitet. Det kommer Åbo Akademi också att göra i fortsättningen.
Så hur svenskspråkig blir utbildningen? – I och med att vi kan ha en egen examensrätt fullt ut och vi kommer att satsa mera personresurser kommer vi därmed att kunna garantera att man kan göra utbildningen på svenska. Det är jätteviktigt speciellt för människor som kommer från enspråkigt svenska områden som till exempel Åland.