Ryssland har uppnått delseger i mobiliseringen mot Ukraina
Mötet mellan Antony Blinken och Sergej Lavrov i Genève ledde inte till några konkreta resultat. Det var väntat. Däremot ledde det till att USA står och säger offentligt att de måste beakta Rysslands intressen. Det var Kremls mål.
– Antony Blinken sade till mig att han är tillfreds med att vi har kunnat utväxla åsikter. Det hjälper amerikanerna när de ska ge oss sina skriftliga svar nästa vecka, sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Genève.
Han uttalade sig efter avslutade diskussioner med USA:s utrikesminister Antony Blinken. För samtalen hade två timmar reserverats, men ministrarna var klara efter en och en halv. Oftast är det ett dåligt tecken när två parter i konflikt avslutar mötet i förväg. Men det som kom fram på de två åtskilda presskonferenserna som Blinken och Lavrov höll tyder främst på att amerikanerna nu försöker hitta områden där man kan göra eftergifter som lugnar ner situationen.
Intrycket efter samtalen var att Ryssland delvis har fått vad man är ute efter. Målet har aldrig varit skriftliga garantier på att Ukraina inte tas med i Nato – Putin vet att det är en omöjlighet. Men Ryssland vill ha en roll globalt, vilket lyckades. Det var ett tag sedan en amerikansk utrikesminister stod och sade att man måste lyssna på Ryssland. Nu gör Blinken det – indirekt. – Det finns områden där vi kan lyssna på varandra. Till exempel när det gäller större transparens kring militära aktiviteter och att fortsätta begränsa strategiska vapen. Vi diskuterade också flera områden där USA och Ryssland kan jobba tillsammans, bland annat kring Iran och JCPOA (avtal som hindrar Iran från att utveckla egna kärnvapen). Här hoppas vi att Ryssland kan använda sitt inflytande på Iran. Ryssland delar vår uppfattning att frågan är akut, sade Blinken.
Han slog flera gånger an en försonlig ton.
– Vi väntade inga stora genombrott i dag. Men vi är nu på väg att förstå varandras bekymmer.
Irans program för anrikning av uran och en transparent politik när det gäller militärövningar är visserligen viktiga. Men strängt taget har de ingenting med Ukraina att göra.
USA som ett skolbarn
Ryssland har alltså mobiliserat 100 000 soldater vid ukrainska gränsen, krävt garantier för att Ukraina inte får gå med i Nato och lyckats få hela västvärlden att tala om risken för krig. Belöningen är att Blinken nu reste till Genève, att han reser tillbaka till Washington för att förbereda de skriftliga svar amerikanerna nästa vecka ska lämna in som skolbarn och att USA tvingas hålla på och vända och vrida på en massa frågor för att lugna ner ryska känslor.
– Ryssland ser ett säkerhetshot i Europa. Det var viktigt under diskussionerna att försäkra oss om att vi helt och hållet förstår varandras bekymmer och åsikter, sade Blinken.
Ryssland och inte minst Putin har gång på gång demonstrerat sårade känslor när det gäller Natoutvidgningen – och fått kritik för att man gråter över en situation som man själv ställt till med. Nu passade Sergej Lavrov på att ta tillfället i akt att kasta tillbaka samma kritik i ansiktet på väst, i det här fallet via Ukrainas president Volodymr Zelenskyj.
– Om vi vill har trygghet i världen, med tanke på klimatförändringen, narkotikatrafik och pandemin, så borde vi fokusera på det. I stället håller vi på och oroar oss för hur Zelenskyj känner sig, sade Lavrov i ett typiskt uttalande där han plötsligt låtsas som att det inte är Ryssland som startade hela diskussionen om Ukraina genom att mobilisera vid gränsen.
Blinken underströk visserligen flera gånger att USA står bakom Ukraina:
– Vi kommer inte att kompromissa med våra fundamentala principer, som Natos öppna dörrar-politik. Eller att ett land inte har rätt att ändra på andra länders gränser.
Blinken påpekade att USA i dag bistår Ukraina militärt betydligt mer än tidigare.
– Vi har försett Ukraina med mer försvarsvapen än någonsin sedan 2014, för att göra klart för Ryssland vad en invasion kan kosta. Ukraina är inte Natomedlem och omfattas inte av artikel 5, men vi kommer att göra allt för att försvara landet.
Ryssland som en torghandlare
USA ska alltså lämna in skriftliga svar till Ryssland angående kraven på garantier nästa vecka. Inget tyder på att det kommer att ändra på situationen. För Kreml är huvudsaken att Washington måste engagera sig i att tillmötesgå Kreml. På något sätt.
När jag nyligen träffade den ukrainska experten Volodymyr Fesenko i Kiev sade han att Ryssland beter sig som en torghandlare.
– Det är som på torget. Försäljaren försöker höja priset, köparen sänka.
Torghandeln ser ut att fortsätta.