Så ska du tolka valresultatet när Helsingfors inte röstar
Över tio procent av dem som vanligtvis får rösta i val får inte göra det i välfärdsområdesvalet. Det har större konsekvenser för vissa partier än för andra.
I kommunalvalet förra sommaren kämpade De Gröna med Samlingspartiet om att bli största parti i Helsingfors. Centern däremot, ett rätt stort parti i hela landet, förblev ett litet parti i huvudstaden och fick till slut 2 av 85 mandat i Helsingfors fullmäktige.
Helsingfors deltar inte i välfärdsområdesvalet, och det får konsekvenser för hur resultatet ser ut på nationell nivå.
De partier som är stora i Helsingfors kommer möjligtvis att visa upp ett sämre resultat nationellt, för att över en halv miljon vanligtvis röstberättigade helsingforsare inte får rösta denna gång.
Valet handlar i grunden om att utse politiker till lokala fullmäktigen i välfärdsområdena, och därför är riksresultatet mer en biprodukt av valet än huvudsak.
Det samlade nationella resultatet kommer ändå att meddelas och diskuteras, och bli en del av den politiska debatten mellan regering och opposition.
De partier som påverkas mest av att Helsingfors stannar utanför är Centern och De Gröna.
Centern är en ”vinnare” i sammanhanget. Om man ser på förra kommunalvalet skulle partiets väljarandel ha vuxit med nästan 2 procentenheter om Helsingfors inte hade räknats med.
De Gröna hade däremot tappat. Väljarandelen hade fallit med 1,5 procentenheter.
Bland övriga partier är skillnaden mindre. Av de stora partierna förlorar Samlingspartiet något på att Helsingfors inte är med, medan Sannfinländarna och SDP gynnas.
Svenska folkpartiet förlorar lite i riksresultatet då Helsingfors inte är med. En sjättedel av partiets väljare i kommunalvalet fanns i Helsingfors.
Hets mot folkgrupp, anser riksåklagaren om Päivi Räsänens texter och uttalanden om homosexualitet. Den kristdemokratiska riksdagsledamoten hänvisar till religions- och yttrandefriheten. Rättegången i det omtalade fallet, som väckt också internationell uppmärksamhet, inleds i morgon.
Intresset är stort när rättegången mot riksdagsledamoten Päivi Räsänen (KD) hålls i Helsingfors tingsrätt på måndag. Så kan fallet också ses som unikt i finländsk rättshistoria. Rätten kommer att behandla yttrandefrihet och religionsfrihet, och om det i vissa tillfällen är ett brott att citera Bibeln.
Det var i april som riksåklagaren beslutade att väcka åtal mot Räsänen för tre fall av hets mot folkgrupp. Enligt åklagaren har hon i en skrift publicerad på nätet framfört åsikter som är nedsättande och diskriminerande för homosexuella, bland annat har hon påstått att homosexualitet är en vetenskapligt bevisad psykosexuell utvecklingsstörning.
På sina konton på Twitter, Instagram och Facebook har Räsänen också enligt åklagaren varit nedsättande mot homosexuella då hon skrivit att homosexualitet är skam och synd. I ett program på Yle Puhe har hon sagt att homosexualitet är en genetisk degeneration. Riksåklagaren anser att de här uttalandena kränker homosexuellas jämlikhet och människovärde och därför överskrider gränserna för yttrandeoch religionsfrihet.
Tidigare hade polisen beslutat att inte inleda en förundersökning i fallet med texten på Lutherstiftelsens sida, men riksåklagaren gjorde en annan bedömning. Texten är från 2004 men har funnits kvar på nätet.
Räsänen har varit riksdagsledamot för Kristdemokraterna sedan 1995. Hon har varit partiordförande och inrikesminister. Då ansvarade hon bland annat för polisens verksamhet. Till utbildningen är hon läkare.
Dessutom åtalas Lutherstiftelsen i Finlands ombud och styrelseledamot Juhana Pohjola för hets mot folkgrupp. Skriften publicerades på stiftelsens nätsida.
Hänvisar till Bibeln
Päivi Räsänen har nekat till anklagelserna, och sagt att hon har fört fram Bibelns lärdomar om äktenskap och sexualitet. I morgon väntas en större demonstration utanför tingshuset, som stöd för Räsänen.
Fallet har fått stor uppmärksamhet också internationellt.
HBL har tidigare skrivit om att rörelsen Citizen Go har gjort en vädjan för att åtalen ska förkastas. Över 320 000 personer har skrivit under den.
Det handlar om gräsrotsfinansierad verksamhet som vill "försvara och tala för liv, familj och frihet". Kampanjerna handlar bland annat om abortmotstånd och om att motarbeta sexuella minoriteter och könsminoriteter.
Päivi Räsänen har kommenterat Citizen Gos namninsamling med att hon ser sitt fall som ett prejudikat med tanke på yttrande- och religionsfriheten.
Riksåklagarens byrå har fått ta emot tusentals mejl på olika språk kopplat till namninsamlingen, och också i övrigt en stor mängd brev där riksåklagarens beslut att väcka åtal kraftigt ifrågasätts.
Riksåklagaren Ritva Toiviainen har sagt till Helsingin Sanomat att mängden respons är exceptionell och oroväckande. Enligt henne finns det en risk för att påtryckningarna börjar inverkar på besluten, samtidigt som hon bedyrar att hon inte låtit sig påverkas.
Också andra konservativa kristna rörelser har engagerat sig i fallet.