Att jämföra priser och kvalitet inom vården helt annat än att välja skor
VÅRD I valdebatterna var man eniga om att det behövs mera pengar för att finansiera vården. Man har tvistat om på vilket sätt pengarna skall användas för att åtgärda personalbrist, långa köer och väntetider: Utveckla den gemensamma vårdsektorn eller satsa på privatisering och servicesedlar.
Den gemensamma offentliga hälso- och sjukvården har skadats då vårdbolagen lockat till sig läkare och annan vårdpersonal med bättre löner, skatteförmåner och lättare arbetsuppgifter.
Privatisering och köpta tjänster som högern marknadsför löser inte problemen med köer, långa väntetider eller personalbrist. Då till exempel en läkare flyttar från en tjänst inom den gemensamma vården till ett vårdbolag minskar antalet arbetstimmar. Hen får högre lön och mera euro i handen på grund av skattearrangemang. Detta bekostas av oss vanliga skattebetalare då företaget debiterar kommunen eller välfärdsområdet för sina tjänster och bakar in sin vinst. Den gemensamma sektorn belastas dessutom av kostnader för administration och övervakning.
Inom den privata sektorn finns inte alltid entydiga motiv att se till patientens bästa också på lång sikt.
Inom de nya välfärdsområdena skulle en utbredd användning av köpta tjänster försvåra förverkligandet av det eftersträvansvärda individuellt anpassade vårdsamarbetet (vårdkedjorna). Inom den vinstsökande vården finns det en uppenbar konflikt mellan patientens och samhällets bästa och företagets intressen.
Då välfärdsområdena nu får ett större patient- och klientunderlag kan man anordna eget utbud av sådana vårdtjänster som det hittills inte varit motiverat att anordna på kommunal nivå. Men det är fortfarande motiverat att anlita privata aktörer för begränsade uppgifter när det är kostnadseffektivt.
Områdesförvaltningen bör satsa på en fortsatt utveckling av den gemensamma offentliga vården inom ramen för det skattebaserade solidariska välfärdssystem som vi i Finland tillsammans byggt upp.
Det har framkommit att Samlingspartiet vill befrämja den marknadsorienterade sjukvården på bekostnad av den gemensamma vården.
Jag är rädd för att högerns ledamöter i områdesfullmäktige faller inför vårdmarknadens lobbyister. Jordmånen har ju redan bearbetats i form av ekonomiskt bidrag till utvalda kandidater i valet.
Servicesedlar gör det svårare att planera och leverera vården kostnadseffektivt. Servicesedeln tenderar att ytterligare öka ”onödig” sjukvårdskonsumtionen, på skattebetalarnas bekostnad.
Vi har kommit till en situation, där den gemensamma vårdsektorn, på grund av personalbrist, måste köpa tjänster av de privata aktörerna till kostnader som är högre än om man själv utförde dem. Privata aktörer har utnyttjat läkarbristen.
Upphandling, köpta tjänster och privatisering kräver byråkrati, uppföljning och övervakning. I Finland är kostnaderna för förvaltning inom hälsovården endast cirka 2 procent av totalkostnaderna, jämfört med hela 20 procent i USA, den privata hälsovårdens förlovade land.
Det är bra med valfrihet och brukarstyrning inom alla sektorer i samhället, även inom vården. Men att välja mellan olika vårdformer och leverantörer samt jämföra priser och kvalitet är en helt annan sak än att välja skor i butiken eller maträtt på restaurangen. Det är svårt för den sjuka och svaga att välja rätt på den privata marknaden i frågor som gäller hälsa, liv och död. Patienten måste kunna lita på sin doktor!
Det är bättre att utöka de valmöjligheter som redan finns inom den gemensamma sektorn. Vi bör utveckla en mångsidig offentlig vård som gör det möjligt för personalen att ännu bättre vägleda patienter och klienter till bästa möjliga och individuellt anpassade vård och rehabilitering, i samförstånd med patienterna och deras anhöriga.
Inom ramen för en väl finansierad gemensam sjukvård med ansvarsfullt ledarskap kan vi uppnå bästa möjliga nytta i form av hälsa och minskat lidande. Det är möjligt att förbättra kvaliteten, öka kostnadseffektiviteten och anpassa det medicinskt motiverade utbudet enligt den efterfråga som baserar sig på sjukligheten bland befolkningen.