Försvarsviljan högsta på över femtio år
Finländarnas försvarsvilja har blivit klart starkare. Av de svarande vill 83 procent att Finland ska försvaras med vapen om landet angrips, även om utfallet är osäkert, visar en opinionsmätning från Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI).
Frågan som ställdes i mätningen var: ”Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt, även om resultatet förefaller osäkert?”
Av de svarande vill 83 procent att Finland ska försvaras med vapen om landet angrips, även om utfallet är osäkert. Det är det högsta resultatet någonsin i PFI:s opinionsundersökningar, som har gjorts sedan 1970. I den senaste mätningen från i höstas var resultatet på samma fråga 68 procent.
Senast siffran varit i närheten av samma nivå som nu var 2000 (81 procent) och 1995 och 2004 (80 procent).
Vad betyder "resultatet förefaller osäkert?" Är utfallet inte alltid det?
– Den här frågan har formulerats för flera tiotals år sedan och vi har velat hålla den så för att kunna jämföra svaren över tid. Det har diskuterats förr vad som egentligen menas med formuleringen, säger Markus Kinkku, allmän sekreterare på PFI.
– Man kan säga att finländarna är redo att kämpa och försvara landet även om det ser dåligt ut, till exempel att det är sannolikt att det blir många dödsoffer eller liknande.
Kinkku ger som exempel de ukrainska styrkornas försvarsvilja och hur avgörande det har varit i kriget.
– Man kan säga att all militärutrustning är sekundärt, om medborgarna inte har en vilja att försvara Finland.
Hur blir det med försvarsviljan när och om Finland går med i Nato? Kan man tänka sig att den sjunker?
– Nato är ju ett tillägg till det egna försvaret. Det ersätter inte något. Vi kommer till exempel även i fortsättningen att ha allmän värnplikt. Tvärtom förutsätter Nato att alla medlemsländer sköter sitt eget försvar. Om det sedan blir problem kommer Natoländerna till hjälp, om man ber om det.
Grönt ljus för militär allians
Stödet för militär alliansfrihet har minskat dramatiskt, enligt mätningen. Nu stöder mindre än en femtedel militär alliansfrihet, när andelen var över hälften av de svarande för ett halvt år sedan. 68 procent understöder att Finland går med i Nato.
Att Finland ska gå ingå i en militär allians stöds av två tredjedelar, i höstas av något under en tredjedel.
På frågan om ifall man är själv beredd att delta i olika uppgifter inom försvaret, enligt egen förmåga, svarade 82 procent ja. Motsvarande andel var något högre i höstas, 84 procent.
Av männen svarade nu 88 procent ja, av kvinnorna 76 procent. Resultatet ser liknande ut i alla åldersklasser med undantag för 25–34-åringarna, där 73 procent svarade ja.