Dubbelt fler omhändertaganden än 1990 – nu förnyas barnskyddslagen
Sedan början av 1990-talet har antalet barn som omhändertas av barnskyddet ökat stadigt. Nu ska barnskyddslagstiftningen reformeras i sin helhet för att råda bot på bristerna.
Ser man på statistiken över barn som omhändertagits och placerats inom barnskyddet visar siffrorna en stadigt växande kurva i tre decennier, med bara en liten grop kring 2015–16. År 2020 var närmare 20 000 barn placerade utanför hemmet, mot knappt 10 000 år 1991.
– Då barnskyddslagen senast reformerades 2007 var avsikten att sätta mer fokus på förebyggande insatser och på det viset minska behovet av placeringar utanför hemmet. Ändå har antalet placeringar stigit sedan 1990-talet, oavsett vad annat som skett i samhället, säger barnombudsmannen Elina Pekkarinen.
Enligt Social- och hälsovårdsministeriet var hela 8,1 procent av 0–17-åringarna föremål för en barnskyddsanmälan 2020. Av samma åldersgrupp var 1,6 procent placerade utanför hemmet, vilket var en rejäl ökning sedan året innan.
Särskilt är det antalet tonåringar som placeras utanför hemmet som har ökat, medan samma ökning inte syns för de mindre barnens del.
– Tyvärr har målet att med hjälp av tidigt stöd förhindra omhändertaganden och placeringar inte nåtts. Oroväckande är också uppföljningar som visar att de som varit placerade inom ramen för barnskyddet inte klarar sig lika bra senare i livet som andra, säger Anna Cantell-Forsblom, direktör vid Socialoch hälsovårdsministeriet, vid en presskonferens på onsdagen.
Därför kommer barnskyddslagstiftningen nu att ses över och genomgå en helhetsreform. Sedan lagen senast reformerades har ett flertal tillägg och punktinsatser gjorts, och signalerna från fältet är att lagstiftningen är svårbegriplig och splittrad.
Barnombudsmannen Elina Pekkarinen,
❞ Då barnskyddslagen senast reformerades 2007 var avsikten att sätta mer fokus på förebyggande insatser och på det viset minska behovet av placeringar utanför hemmet. Ändå har antalet placeringar stigit sedan 1990-talet, oavsett vad annat som skett i samhället. Elina Pekkarinen barnombudsman
som var med på presskonferensen, ser flera orsaker till ett ökat tryck på barnskyddet. Enligt Pekkarinen handlar det om försämrade bastjänster och rusning till de specialiserade tjänsterna, problem med mental ohälsa och rusmedel, barnfamiljsfattigdom och samhälleliga faktorer som polarisering och ökade krav. Samtidigt förmår barnskyddet inte matcha behovet på grund av bland annat brist på personal och tillgång till tjänster.
– När det gäller barnens rättigheter är barnskyddet en smärtpunkt, säger Pekkarinen, och det har också bland annat riksdagens justitieombudsman och justitiekansler lyft upp.
I den första fasen av reformen ska visionen för barnskyddet och riktlinjerna göras upp, och intressegrupper hörs under hösten. Det här arbetet ska vara klart i februari 2023. Det konkreta lagstiftningsarbetet spiller över på nästa regeringsperiod.
Redan från i år har en dimensionering införts som tillåter högst 35 klienter per socialarbetare inom barnskyddet, och högst 30 från år 2024.