Tiilikainen: Fokusera på att lappa beredskapslagen
Teija Tiilikainen, direktör för hybridhotscentret, säger att bristerna i beredskapslagen varit kända så länge att hon önskar ett fokus på att uppdatera den. Men hon förstår också oron för att asylsökande ska användas som påtryckningsmetod. – Det är en av de mer sannolika formerna av påtryckning, eftersom vi sett det förr.
Hon vill inte sätta sleven i den politiska debatten, där vågorna går höga just nu.
Men som expert har Teija Tiilikainen, chef för det europeiska hybridhotscentren i Helsingfors (Hybrid CoE), följt med turerna kring beredskapslagen.
Det var i våras som Justitieministeriet lade fram ett förslag för hur beredskapslagen skulle uppdateras så att den omfattar också nya slags hot på den allmänna säkerheten, det vill säga hybridhot.
För att den ska gå igenom skyndsamt, vilket varit riksdagens önskan, krävs fem sjättedelars majoritet.
Men Sannfinländarna är kritiska till att regeringen i samma veva inte lagt fram lagförslag som möjliggör att man stänger hela gränsen om Finland skulle utsättas för instrumentell invandring – alltså att migranter styrs till gränsen som påtryckningsmetod.
Regeringen har å sin sida hänvisat till att EU-kommissionen säger nej till att stoppa möjligheten till asylsökande helt och hållet. Även EU är i färd med att tackla samma fråga, men det här är den tolkning som gäller.
I onsdags höll riksdagsgrupperna ett möte som var ämnat för att skapa en samsyn, men nådde ännu inga slutliga framsteg.
Tiilikainen påminner om att behovet av att uppdatera beredskapslagen för hybridhot varit på tapeten i många år.
– Experter har redan länge varit av den åsikten att definitionerna av undantagsförhållanden i beredskapslagen inte längre motsvarar den aktuella säkerhetsomgivning
❞ Man kan säga att risken för hybridhot i Finland har ökat, inte bara på grund av Natoansökan, utan också spänningarna mellan öst och väst i allmänhet, och med tanke på Kina, där vi ser allt fler former av hybridhotsinstrument.
ens krav. Jag har själv varit med och talat om det i riksdagen redan före pandemin, säger hon.
En mer grundlig genomgång av beredskapslagen ska också göras i pandemins kölvatten, men de ändringar kring hybridhot som nu föreslås är sådana som riksdagen tidigare önskat sker i snabbare takt.
– Man kan säga att risken för hybridhot i Finland har ökat, inte bara på grund av Natoansökan, utan också spänningarna mellan öst och väst i allmänhet, och med tanke på Kina, där vi ser allt fler former av hybridhotsinstrument.
För att hantera det är beredskapslagen "inte ensam saliggörande" påpekar hon, utan det behövs också uppdaterade normallagar för att bemöta de konkreta situationerna, och samarbete med EU och Nato.
Det är en av dessa uppdateringar – vad man bör göra i Gränsbevakningslagen för att förhindra organiserad påtryckning i form av massinvandring – som oppositionen strider om. Ändringarna i Gränsbevakningslagen har ännu inte getts till riksdagen.
❞ Om (beredskapslagen) går framåt så välkomnar jag det. Sedan finns det annan lagstiftning som ska ge mer specifika instrument för en viss form av hybridhot.
Hur betydelsefull är frågan om att stänga gränsen, och instrumentell migration, jämfört med andra former av hybridhot som lagändringarna varit ämnade för?
– Det är en av de mer sannolika formerna av hybridhot, eftersom vi har upplevt det en gång tidigare. Ryssland visade 2015–2016 att man kunde använda gränsen för instrumentell migration, säger Tiilikainen och hänvisar till händelserna då omkring 1800 asylsökande släpptes igenom till den finska gränsen från den ryska sidan.
I höstas och i vintras såg hela Europa dessutom hur Belarus skjutsade asylsökande till EU:s gränser, och föste ut dem i kylan i gränsmarkerna.
– Det är ändå svårt att säga hur mycket mer sannolikt det är jämfört med någon annan form av hybridhot. Vi har sett det både i fjol och tidigare, och nu är relationen till Ryssland spänd.
– Jag har förståelse för varför man vill ta upp den här konkreta frågan i samband med beredskapslagen. Men man borde inte paketera dessa politiskt, då det är så viktigt att man kommer framåt. Jag vill ändå inte kommentera partipolitiken, det här är närmast en kommentar ur sakkunnigperspektiv.
Har beredskapslagen blivit någon form av gisslan i debatten om hur gränsfrågan ska skötas?
– Det är så jag tolkar det politiska läget.
Tiilikainen skulle helst se att man fokuserar på att uppdatera beredskapslagen eftersom det redan konstaterats finnas en lucka i den, och eftersom riksdagspartierna redan enades om att sköta det snabbt.
– Om (beredskapslagen) går framåt så välkomnar jag det. Sedan finns det annan lagstiftning som ska ge mer specifika instrument för en viss form av hybridhot.
En bättre helhetsanalys, i lugn och ro, kan göras när den politiska stormen bedarrat, anser hon.