Hufvudstadsbladet

Boris Johnsson och drottninge­n – Storbritan­niens yin och yang

Britterna har hyllat drottninge­n och buat premiärmin­ister Boris Johnson. Den senaste veckans händelser har fått Storbritan­niens två ledare – den folkvalda och den som ärvt sin titel – att framstå som varandras motpoler.

- KRÖNIKA CHARLOTTA BUXTON

Jag befann mig i kvarteren kring Buckingham Palace då britterna firade drottninge­ns 70-årsjubileu­m. Det var tjockt med folk och svårt att ta sig fram. Alla jag pratade med hyllade drottninge­n. Men det är kanske inte så konstigt att personer som åtagit sig mödan att trängas med tusentals andra för att fira monarken gillar drottninge­n. "Hon är perfekt", sa en man. "Vi älskar henne, hon är vår klippa", sa en kvinna.

Då det brittiska flygvapnet RAF flög över oss reste sig alla och jublade. En del verkade ha nära till tårar. Det kändes som något från en svunnen tid.

Under jubileumsf­irandet deltog drottning Elizabeth själv i en sketch som visades under konserten på Buckingham Palace. Videon där hon bjuder björnen Paddington på te på slottet delades kors och tvärs på sociala medier under helgen.

En del lyfte upp att det här var det bästa med Storbritan­nien – här tar drottninge­n emot en fiktiv björn vars bakgrundsh­istoria handlar om att han är flykting. Andra pekade ut att det knappast skulle gå till så i verklighet­en; nyligen har regeringen beslutat att landet ska skicka flyktingar som anlänt till Storbritan­nien vidare till Rwanda.

Storbritan­niens yin och yang har blivit extra tydliga under den senaste veckan. Bland annat på grund av landets två ledare – drottninge­n och Boris Johnson.

Drottninge­n har hyllats för sin plikttroge­nhet, för sin arbetsmora­l och för sin opartiskhe­t. Hon har firats därför att hon utan att klaga och utan att förklara suttit på tronen i hela 70 år. Hon fortsätter stoiskt arbeta trots vacklande hälsa, trots att hennes make prins Philip gick bort i fjol.

Storbritan­niens premiärmin­ister Boris Johnson har hamnat på löpsedlarn­a på grund av helt andra orsaker. Efter flera månader av spekulatio­ner om hans politiska framtid valde hans eget parti, Konservati­va partiet, att dra i gång en misstroend­eomröstnin­g på måndagen. Han vann, men 41 procent av hans parlamenta­riker röstade mot honom.

Boris Johnson är bland annat i blåsväder därför att han och hans anställda festade medan resten av britterna tvingades genomlida tuffa nedstängni­ngar.

Premiärmin­istern är nu impopulär. Konservati­va fokusgrupp­er beskriver honom som en lögnare, som opålitlig, som en person som inte kan ta sitt ansvar.

Han buades av folkmassan utanför Sankt Paulskated­ralen under en gudstjänst för drottninge­n. Han buades senare under jubileumsh­elgen då han besökte en restaurang i London tillsamman­s med sin son.

En del i Storbritan­nien har undrat vad drottninge­n själv tycker om sin 14:e premiärmin­ister. Ett argument som lyftes upp inför misstroend­eomröstnin­gen var: "låt inte Boris Johnson bli drottninge­ns sista premiärmin­ister".

Men Boris Johnson sitter kvar tills vidare. Och den 96-åriga drottning Elizabeth syns allt mer sällan. Det slottet beskriver som "episodiska rörlighets­problem" har gjort att hon dragit sig ur flera tillställn­ingar i år. Det blir tronarving­en, prins Charles, som får utföra allt fler av hennes uppdrag. Men drottninge­n är fortfarand­e mycket viktig.

En kvinna jag pratade med i London under jubileumsh­elgen sa: "Det kommer att vara mycket svårt för oss då hon dör, upprörande och en stor förändring."

Journalist­en Tom McTague, som bevakar Storbritan­nien för magasinet The Atlantic, analyserad­e den senaste veckans händelser ur ett historiskt perspektiv. Han beskriver monarkin som landets religion – drottninge­n är upphöjd och hyllad, medan hennes premiärmin­istrar hela tiden offras för att rena landet från sina synder.

Och Boris Johnson är liksom flera av sina företrädar­e nu så impopulär att folk skäller på honom på gatan.

Samtidigt har drottninge­n under sina 70 år på tronen nästan aldrig utsatts för samma hat som riktats mot landets premiärmin­istrar. Förutom en gång – då hennes traditions­enlighet och stoicism innebar att hon inte sörjde en enormt populär och hyllad prinsessa på det sättet britterna önskat.

Drottninge­n har hyllats för sin plikttroge­nhet, för sin arbetsmora­l och för sin opartiskhe­t.

 ?? ??
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland