Sista sommaren med gänget
Fyra Ekenäskillar som just tagit studenten gör en roadtrip tillsammans sommaren innan de börjar studera på olika håll. Sorg och vänskap får existentiella dimensioner i den finlandssvenska ungdomsserien Drakar som inte riktigt får liv i sitt material.
Drakar
Betyg 2/5
8 delar på Yle Arenan, Yle Fem söndagar från 26.5 kl. 22.35 (serien recenseras i sin helhet).
Regi: Titus Poutanen. Manus: Tom Saxman. Foto: Anders Lönnfeldt. Musik: Oliver Wegmüller. I rollerna: David Sandqvist, Niko Nordström, Salomon Z. Patrick och Leevi Pellas. F12
Rollo, Leo, Omar och Isak är fyra vänner i Ekenäs som just tagit studenten. Till hösten sprids de åt olika håll när de inleder sina studier, och inför det uppbrottet ska de göra en gemensam roadtrip i husbil till Norge.
Som ytterligare drivkraft i berättelsen fungerar den stulna trädgårdstomten "Freud" som nu ska återbördas, men också huvudpersonen Rollos (David Sandqvist som kanske är mer känd som teaterregissör) sorg efter sin mamma. I Norge finns även släktingar som han behöver ta sig ett snack med.
Flabbig jargong
Drakar är en ungdomsserie i åtta knappt kvartslånga avsnitt i regi av debutanten Titus Poutanen. För manuset står Tom Saxman utbildad vid Aalto-universitetets prestigefyllda manuslinje. Den här gången handlar det om killars vänsin skap, och inledningsvis är anslaget komedi som (lite för mycket) drar åt farshållet.
Det är mycket skämtsam jargong mellan grabbarna, och där framstår Omar (Salomon Z. Patrick
) som gängets stora clown. Så flabbigt är det att man hinner undra om det är så här man tänker förvalta en premiss med potential till betydligt större allvar. Och svaret är nej – det tänker man inte.
Anhalter på resan är Tavastehus, Jakobstad, Uleåborg, Luleå och Narvik, och så småningom kommer också mörkret in i serien då konflikten mellan killarna skruvas till och tar allt mer existentiella dimensioner, särskilt för huvudpersonen som inte lyckas supa bort sorg. Även Leo (Leevi Pellas), som annars verkar vara den med mest koll på läget, har kärlekstrassel att reda ut. Och Isak (Niko
Nordström) är bromsen, gängets samvete, som något motsträvigt hänger med och påminner om sådant som man inte vill tänka på när det ska levas loppan.
Får inte till det
Det görs mycket bra ungdomsserier i Norden och även Svenska Yle förser den unga publiken med drama förlagt till den egna kulturkontexten. Men genren är svår, ibland får man till det (exempel Jag kommer, Badrumsliv), ibland inte. Och där finns det ingen annan lösningen än att fortsätta jobba på.
Att Drakar fick grönt ljus kan man förstå; idén är lätt att tända på och bland upphovsmännen finns meriterande faktorer. Men tyvärr får man inte liv i materialet denna gång. Det är en kombination av lite allt möjligt: en jargong som känns krystad, en humor som inte riktigt sitter, karaktärer som aldrig blir levande – ja, rent allmänt ett problem med att beröra och engagera.
Att budgeten är liten behöver inte vara ett hinder för kvalitet. Här är nog inte alla inspelningsplatser autentiska och det spelar heller inte så stor roll om en strandscen i Finland är inspelad i Uleåborg eller Sjundeå. Norsk natur är däremot något helt annat än finsk, och där har man filmat på plats med storslagna landskap som lämpligt nog verkar ladda upp för oväder som fond. Att etablera de olika anhalterna på roadtrippen med drönarbilder är också en fungerande lösning.
Däremot finns här konstigheter som förbryllar, som att kompisgänget träffar på några tjejer som talar finlandssvenska på nattklubb i Luleå? Och så saknar man musiken, ett riktigt soundtrack med kända poplåtar som sätter stämningen, inte specialskrivet datorgenererat effektblippande som nu. Kriget i Ukraina fick Yle att skjuta fram sin satiriska serie om myndigheternas inkompetenta hantering av en rysk hybridattack på Finland. Helsingfors kryllar av agenter och ryska styrkor spiller in över östgränsen. Roligt är det inte, men Pia Ingström skrattar ändå.
KOMEDISERIE Stoppa Nyqvist (Pysäyttäkää
Nyqvist)
Betyg 3/5
8 delar på Yle Arenan, Yle TV1 söndagar kl. 21.05 från 12.6, repris måndagar kl. 22.00 (serien recenseras i sin helhet).
Manus: Teemu Kaskinen, Heikki Heiskanen. Regi: Juha Lankinen. I rollerna: Minna Suuronen, Jarkko Pajunen, Ilkka Koivula, Antti Tuomas Heikkinen, Sonja Kuittinen, Marc Gassot. F16
Det är hemskt nog att det sedan snart fyra månader pågår ett ryskt anfallskrig mot ett europeiskt land. Underligt och obehagligt är också att vi redan vant oss vid att inte varje vaken timme tänka på att det gör det. Men om jag ställvis fnissar när jag tittar på Yle Draamas agentkomedi Stoppa Nyqvist betyder det inte att jag skulle vara särskilt avslappnad. Serien i åtta delar är en satir om en rysk hybridoperation riktad mot Finland och minsterietjänstemannakårens reaktion på den. Slutet är inte lyckligt.
Författaren Teemu Kaskinen och utrikesjournalisten Heikki
Heiskanen har arbetar med manuset sedan 2015, och serien var tänkt att visas på våren. På grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina uppsköts premiären med en månad. Nu anses vi alltså tillräckligt förhärdade för att kunna ta den till oss som satirisk fiktion.
Vem har sänkt u-båt?
Det börjar med att den sympatiska men ambitionsbefriade UM-praktikanten Aleksis Nyqvist (Antti Tuomas Heikkinen) peppas av sin snälla fru Helena (Sonja Kuittinen) att