”Finland är attraktivt”
– Om vi jämför Finland med den amerikanska västkusten har vi väldigt konkurrenskraftiga löner i Finland. Dessutom är det inte lika akut brist på itexperter i Finland jämfört med San Francisco.
Det säger Mervi Airaksinen, sedan april i år vd för Microsoft i Finland.
Rekryterare i Silicon Valley tappar hakan när de inser hur förmånligt det är att anställa finländska kodare. Finland är inte bara världens lyckligaste land. Finland är en otroligt attraktiv plats för globala bolag, säger Mervi Airaksinen, vd för Microsoft Finland.
Mervi Airaksinen har gått från klarhet till klarhet i den finländska it-branschen. Hon har lotsat de globala jättarna Cisco och IBM i Finland och är sedan april i år vd för Microsoft i Finland.
Hon vill krossa myten om Finland som ett dyrt och byråkratiskt land för företag att verka i. Finland är tvärtom en otroligt attraktiv plats för globala storföretag tack vare alla ingenjörer och it-talanger som bor i landet.
Enligt Airaksinen avundas rekryterare i San Francisco sina finländska kollegor.
– Om vi jämför Finland med den amerikanska västkusten har vi väldigt konkurrenskraftiga löner i Finland. Dessutom är det inte lika akut brist på it-experter i Finland jämfört med San Francisco.
Finland är ingenjörernas förlovade land. Och orsaken är enkel. Arvet efter Nokia lever kvar i det finländska samhället och i de stora it-företagen som har etablerat sig här.
På Microsoft blir det här extra tydligt. Trots att Microsoft är ett tjänsteföretag och främst säljer mjukvara, utvecklas hårdvaran i Finland. I Finland utvecklas bland annat ny kamerateknik för Microsofts läsplattor och dessutom håller ett spetskompetenscentrum kring kvantdatorer på att växa fram.
Det är en marknadsfördel att kunna utveckla både mjukvara och hårdvara i ett och samma land.
– Med både hårdvara och mjukvara får vi hela orkestern att ljuda samtidigt. Det här gör att Finland, sett till populationen, har förvånansvärt många framgångsrika itföretag. Det är också därför som Microsoft investerar i Finland.
It-sektorn stöps om
I det rådande ekonomiska läget tror Mervi Airaksinen att it-sektorn kommer att stöpas om. De stora jättarna har muskler att rida ut en lågkonjunktur och kan komma att sysselsätta många fler inom några år.
– Coronapandemin lärde oss att inte vara så platsberoende, i stället försöker företag välja investeringsort utifrån var det går att anställa de rätta medarbetarna. Det vinner Finland på.
Den största förändringen inom de närmaste åren är enligt Airaksinen att ännu fler tjänster flyttar till molnet. Samtidigt sker en konsolidering bland aktörer som driver datahallar. Några få, stora företag har kapacitet att erbjuda molntjänster kostnadseffektivt och det innebär att de små aktörerna får ge vika.
– Digitaliseringen kommer att omdefiniera värdeskapande. Det kommer att bli allt mer specialiserat och nischat. De företag som tidigare haft små datahallar kan till exempel börja sälja digital expertis i någon viss industribransch.
Utbrända it-chefer
Enligt en färsk undersökning jobbar it-chefer i snitt 250 timmar övertid per år. Det motsvarar längden på en vanlig sommarsemester. Man kan säga att it-chefen jobbar bort semestern.
Det här är något som Mervi Airaksinen tycker att man måste tala om. Systematisk övertid leder till utbrändhet. Hennes eget mantra är att arbetsuppgifterna inte tar slut genom att jobba.
Microsoft verkar i flera tidszoner. Men det innebär inte att Mervi Airaksinen är ständigt uppkopplad mot USA. Hon utövar strikt kalenderdisciplin. Hon har fredat sina kvällar och veckoslut, trots att hon är vd.
– Ingen förutsätter att jag jobbar dygnets alla timmar. Det tycker jag inte heller att mina medarbetare ska göra.
Stormigt vd-jobb
För ganska exakt tio år sedan lärde sig Mervi Airaksinen vikten av att leda sig själv. Det var under hennes första vd-jobb på Also Finland, ett teknikbolag som säljer hårdvara till andra it-företag.
När hon tog över som vd gjorde bolaget miljonförluster och hon insåg att det skulle krävas en stor omställning för att snygga till siffrorna och göra bolaget lönsamt. Tiden var dessutom knapp. Airaksinen fick ett år på sig att rädda bolaget från konkurs.
Samtidigt som hon tackade ja till jobberbjudandet fick hon veta att hon var gravid med sin förstfödde son. Hennes man stannade hemma med sonen och hon fick kavla upp ärmarna på jobbet.
Det blev några intensiva år. De första två åren var höljda i ett töcken och hon minns inte så mycket från den här tiden. Hon jobbade nästan jämt och sov väldigt dåligt. Hon tappade kontrollen över sin vardag – något som hon i dag är tacksam för. Den tunga lärdomen har fått henne att prioritera vad som är viktigt i livet. Det är tack vare ett par tunga år som hon i dag har balans mellan jobb och familj.
– Det var som att medvetet ge sig in i stormen. Jag lärde mig den svåra vägen att arbetet inte tar slut genom att stånga på.
Det tog fem år att få bolaget på fötter. Genom flertalet företagsköp samtidigt som hela kostnadsstrukturen sågs över lyckades hon få bolaget att bli lönsamt.
– Jag sov kanske fem timmar om dygnet och drack kopiösa mängder kaffe. När allt var som värst insåg jag att det inte gick att fortsätta på samma sätt. Jag tog kontrollen och började leda mig själv.
Hon minskade antalet timmar hon lade ner på jobbet och fick balans i livet.
– Jag hoppas att andra klarar sig lättare undan och lär sig att sätta gränser innan det är för sent. Jag behövde ett uppvaknande.
❞ Ingen förutsätter att jag jobbar dygnets alla timmar. Det tycker jag inte heller att mina medarbetare ska göra.