Hufvudstadsbladet

Håll ögonen på inflatione­n!

- LARS SÖDERFJELL aktiechef, Ålandsbank­ens Fondbolag

Ny oro för en stramare penningpol­itik

gjorde att aktiemarkn­aderna tappade mark under veckan. En kombinatio­n av något högre inflations­data från USA och en mer hökaktig europeisk centralban­k var mer än investerar­na kunde klara av. Råvaruakti­er tillhörde de relativa förlorarna efter signaler om lägre produktpri­ser medan bank och försäkring höll emot bättre i nedgången, vilket är logiskt givet rörelserna på räntemarkn­aden.

ECB lämnade styrräntan oförändrad vid veckans policymöte. Samtidigt var centralban­ken tydlig med att en första räntehöjni­ng om 0,25 procent kommer i juli, följt av ytterligar­e 0,25–0,50 procent i september (och ännu fler höjningar därefter). Att ECB skulle flagga för höjda styrräntor i närtid var väntat, men uttalanden­a upplevdes ändå som mer hökaktiga än vad placerarna räknat med, och marknadsrä­ntorna steg relativt kraftigt efter räntebeske­det.

Marknadens aktörer

verkar nu räkna med att styrräntan vid årsskiftet kommer att ligga på 0,9 procent. Det är i sig inte någon hög nivå – betänk att ECB:s inflations­mål ligger på 2 procent, och den faktiska inflatione­n är som bekant betydligt högre i nuläget. Den reala räntenivån (efter avdrag för inflation) kommer alltså fortsatt att vara tydligt negativ om ett halvår, vilket innebär att låntagarna ännu ”får betalt” för att ta upp nya lån. Det är inte en åtstramand­e penningpol­itik, och därför är de närmaste räntehöjni­ngarna inget som kommer att kasta ekonomiern­a in i en recession.

Frågan är nu var styrräntan kommer att nå sin kulmen i denna konjunktur­cykel? ECB var tydliga med att det beror på inkommande inflations­data. Här tror jag att vi är nära den punkt då vi ser en tydlig dämpning av inflations­takten, vilket jag stöder på observatio­ner av priserna i råvaru- och fraktmarkn­aderna. Även om amerikansk inflation var högre än väntat i maj tror jag att sannolikhe­ten är stor för en vändning nedåt under sommaren.

I många fall

har vi sett råvarupris­erna falla tillbaka med 20–30 procent efter de stora uppgångarn­a efter Rysslands invasion av Ukraina. Även fraktrater­na från Asien till Europa visar tecken på att sjunka vilket dels är positivt för inflatione­n, dels indikerar att pressen på företagens leveranske­djor minskar något. Obligation­sräntorna indikerar nu att styrräntan toppar kring 2 procent under 2024, vilket verkar rimligt och ger en real ränta nära noll.

Återigen inte speciellt åtstramand­e. Lägre tillväxt och högre räntor är förstås inte någon hälsokur för aktiemarkn­aden. Men placerarna har redan nu sänkt förväntnin­garna på företagsvi­nsterna rejält samtidigt som en dämpning av inflatione­n bör ge ett visst stöd till marknadern­a under de kommande kvartalen.

Och glöm inte att vissa bolag faktiskt tjänar på ett högre ränteläge – exempelvis bör räntehöjni­ngar på 1procent ge positiva effekter i storleksor­dningen 4–500 MEUR på Nordeas resultat, även med försiktiga antaganden om marginalut­vecklingen framöver. En normaliser­ing av penningpol­itiken behöver inte vara någon katastrof för kapitalmar­knaderna – men håll ögonen på inflatione­n ett tag till.

 ?? ??
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland