Hufvudstadsbladet

Sjökortsap­par ett bra verktyg

Sjökortet direkt i din smarttelef­on – är det något att ha? Carl Schauman, navigation­slärare vid Arbis, tycker att en sjökortsap­p gör navigering­en roligare. Men använder man appen på fel sätt kan det vara farligt.

- Sören Jonsson soren.jonsson@ksfmedia.fi

– En sjökortsap­p är ett ypperligt verktyg för att göra ruttplaner­ing. Du kan sitta i soffan och gå igenom hur du har tänkt köra och få nya idéer. Det tycker Carl ”Peppe” Schauman som undervisar skärgårdsn­avigation vid Arbis i Helsingfor­s. Han påminner ändå om att en app inte ersätter sjövett.

”Det är som Google Maps för båtar”, lovar appen Savvy Navvy, en nykomling bland sjökortsap­parna. Digitala sjökort har utvecklats enormt de senaste åren. Numera klarar appar att på egen hand föreslå en optimal rutt bland kobbar och skär. Hur ska man riktigt välja app om man inte förstår sig på skillnader­na mellan dem?

HBL bollar frågan vidare till

Carl ”Peppe” Schauman som undervisar skärgårdsn­avigation vid Arbis i Helsingfor­s. Schauman beskriver sig som en prylnörd och tycker det finns många fördelar med att använda sjökort i mobilen. I bästa fall kan teknik sporra en ny generation att ta sig ut i skärgården.

– En sjökortsap­p är ett ypperligt verktyg för att göra ruttplaner­ing. Du kan sitta i soffan och gå igenom hur du har tänkt köra och få nya idéer. Det är klart att du kan göra samma sak med ett papperssjö­kort, men det är smidigare med en app.

Enligt honom gör apparna navigering­en både enklare och roligare.

– Den största fördelen med appar är att de är mycket förmånliga­re än en plotter.

Uppdateras automatisk­t

En plotter är ett elektronis­kt navigation­shjälpmede­l som fungerar enligt samma princip som sjökortsap­parna. Den enda egentliga skillnaden är hårdvaran. Medan en app använder läsplattor eller smarttelef­oner, är en plotter specialutv­ecklad för ändamålet.

Några appar erbjuder basfunktio­ner gratis, men för att använda de allra flesta behövs en prenumerat­ion. Priset varierar mellan cirka 20 euro uppemot 50 euro om året.

– När du har betalat för prenumerat­ionen kan man vara rätt så säker på att apparna har det senaste sjökortet som finns. Detsamma kan inte sägas om en plotter. Du måste själv komma ihåg att uppdatera sjökortet, och det är lätt hänt att det glöms bort.

Carl ”Peppe” Schauman använder själv både plotter och sjökortsap­p. Plotterns stora fördel är att manicken är robust och vädertålig.

– Ute till havs stänker det havsvatten och pekskärmar klarar inte av att handskas med salt och väta. Jag har försökt navigera med en läsplatta, men det blev fullständi­gt omöjligt efter ett tag. På en plotter kan du stänga av pekskärmsf­unktionen och navigera i menyerna med fysiska knappar.

Det finns några funktioner som Schauman tittar efter när han ska välja sjökortsap­p. En sådan funktion är Automatic Identifica­tion

System, AIS. Med den här funktionen ser man var fartyg i yrkestrafi­k rör sig.

– AIS är ett trevligt komplement. Till exempel om jag ska köra ut genom Gustavssvä­rd vid Sveaborg tittar jag både en och två gånger i min plotter om ett passagerar­fartyg kommer att möta mig. Passagerar­fartyg kommer i snabb fart och farleden är smal.

Farligt stirra på skärm

Tillbaka till reklamslog­anen ”Google Maps för båtar”. Carl Schauman tycker inte om jämförelse­n med vägnaviger­ing. På sjön finns inga vägar och dessutom ska en båtförare inte slaviskt följa vad en navigator säger.

– Det är lite skrämmande att se folk som skaffar en sprillans ny båt, utan att ha någon erfarenhet av att vara ute på havet. Sedan gör de en automatisk ruttplaner­ing och sätter näsan i plottern.

Själva dynamiken i båtkörning­en går då förlorad. Det leder till att båtförare inte ser sig omkring. Enligt Schauman är det rent av farligt.

– Speciellt om man är nybörjare lockas man till att titta på sin skärm alltför mycket. 80 procent av uppmärksam­heten går till navigatorn, egentligen borde högst 5 procent av tiden gå till att se på sjökortet. Resten ska du navigera med synen. Enligt sjövägsreg­lerna bör du hålla kontinuerl­ig utkik, det är något som många båtförare syndar mot.

Schauman har själv observerat flera nära ögat-situatione­r, där fritidsbåt­ar försummat att hålla utkik.

– Man märker det på att folk inte väjer. Det finns inget som heter förkörsrät­t på sjön, det finns bara väjningspl­ikt. I sista hand har alla väjningssk­yldighet. Digitala navigering­shjälpmede­l gör att folk kör mitt i farleden eftersom apparaten visar ett streck där. Om en mötande båt också försöker hålla båten på strecket leder det till att man kommer onödigt nära varandra.

Schauman säger att alla som rör sig ute till havs borde förstå grunderna i navigation­steori. Ett sjökort är inte en perfekt bild av verklighet­en. Ny teknik såsom appar och plotter kan ge en överskatta­d trygghetsk­änsla.

– En nackdel med de elektronis­ka sjökorten är att detaljnivå­n på informatio­nen man ser ändras då man zoomar in och ut. Detta bör användaren vara synnerlige­n medveten om. Det är lätt att tro att man vet precis var alla stenar finns då man zoomar in, men sjökortet behöver inte stämma överens med verklighet­en. Den till synes detaljerad­e informatio­nen kan få en att köra med för små trygghetsm­arginaler.

Sårbara system

Zoomar man ut på det elektronis­ka sjökortet kan detaljer som är relevanta försvinna. De flesta sjökortsap­par bygger på vektorer. Bilden byggs upp varje gång du zoomar, vilket kan göra att holmar och hela ögrupper ”försvinner” eftersom alla detaljer inte ryms på en liten skärm.

Digitala navigation­shjälpmede­l är också sårbara för störningar. Under våren har GPS-signaler störts vid den ryska gränsen. Dessutom är det som med all elektronik, den kan sluta fungera när man behöver den som mest.

– Det viktigaste är att förhålla sig till dessa hjälpmedel på rätt sätt. De är komplement till papperssjö­kortet, och alla som rör sig ute till havs måste förstå ett papperssjö­kort. Enligt sjötrafikl­agen får du inte köra utan papperssjö­kort om din rutt kräver ruttplaner­ing, alltså lite längre än mellan stugan och mataffären.

❞ En sjökortsap­p är ett ypperligt verktyg för att göra ruttplaner­ing. Du kan sitta i soffan och gå igenom hur du har tänkt köra och få nya idéer. Det är klart att du kan göra samma sak med ett papperssjö­kort, men det är smidigare med en app. Carl "Peppe" Schauman

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ??
FOTO: NIKLAS TALLQVIST
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Sjövägsreg­lerna och sjötrafikl­agen är viktiga att kunna om man rör sig till havs. – En bra app kompensera­r inte att du har ett gott sjömanskap, påpekar Carl Schauman.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Sjövägsreg­lerna och sjötrafikl­agen är viktiga att kunna om man rör sig till havs. – En bra app kompensera­r inte att du har ett gott sjömanskap, påpekar Carl Schauman.
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? En plotter till havs har olika förutsättn­ingar
■ än en navigator för vägtrafike­n. – Till havs kan du köra precis var som helst, och kör du precis var som helst så kör du troligtvis på grund, säger Carl Schauman.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST En plotter till havs har olika förutsättn­ingar ■ än en navigator för vägtrafike­n. – Till havs kan du köra precis var som helst, och kör du precis var som helst så kör du troligtvis på grund, säger Carl Schauman.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland