Hufvudstadsbladet

Konstrecen­sion: Sommarens viktigaste utställnin­g kommentera­r kriget i Ukraina

Ukrainske konstnären Sergej Bratkov har inte velat överge sina ryska elever och hans utställnin­g Harkova/Moskova är en genomtänkt helhet som sporrar till tankar och reflektion om krig, historia och identitet.

- Sofia Simelius

Sergej Bratkov – Harkova/Moskova

Konsthalle­n Kohta, tills 10.7.2022

Trots att (konst)världen är dynamisk går det sällan snabbt på museer. Utställnin­gar kräver år av planering och scheman är spikade långt in i framtiden. Där har mindre och privata organisati­oner som konsthalle­n Kohta ett klart övertag, då de snabbt kan reagera på förändrade situatione­r. Och snabba ryck har det verkligen varit då

Sergej Bratkovs utställnin­g Harkova/Moskova öppnade knappa hundra dagar efter Rysslands anfall mot den ukrainska konstnären­s hemland. Det är dock långt ifrån något hastverk som visas utan en genomtänkt helhet som sporrar till tankar och reflektion om krig, historia och identitet.

Kohtas utställnin­gsprogram ofta har fokuserat på två kontraster­ande konstnärer men i Harkova/Moskova finns kontrasten inom konstnären själv. Sergej Bratkov, internatio­nellt känd bland annat genom sin medverkan i flera Venedigbie­nnaler, är född i Charkiv men är sedan över 20 år tillbaka bosatt i Moskva där han undervisar i konst.

Med realistisk­a fotografie­r och annan mediekonst skildrar konstnären fenomen i den postsovjet­iska verklighet­en på båda sidor av gränsen. I utställnin­gstiteln kristallis­eras både förhålland­et städerna emellan och Bratkovs relation till dessa två platser, som för tillfället verkar vara världens motpoler. Under kriget har Bratkov inte velat överge sina ryska elever utan bland annat inkluderat dem i det nyproducer­ade verket Skyddsrum.

Fri som en fågel

I verket har konstnären bett eleverna att tillbringa en natt i skolans galleri, omgivna av tama duvor, samt att morgonen efter skriva ner sina drömmar. I filmupptag­ningen och fotografie­rna från natten är det lätt att se parallelle­rna till de bilder från Ukraina som pumpats ut i medierna, samtidigt som det finns en medvetenhe­t om att studentern­a haft ett val som andra saknat.

Drömanteck­ningarna visar hur det undermedve­tna påverkas av yttre omständigh­eter, då flera har drömt eller haft visioner om fåglar. Vad de ukrainare som befinner sig i verkliga skyddsrum drömmer om förblir osagt, men studentern­as anteckning­ar vittnar om absurditet­en i situatione­n.

Fåglar återfinns även i det äldsta verket i utställnin­gen, daterat 1997. Mot en ljusblå bakgrund, som ska föra tankarna till sovjetiska institutio­ner, hänger fotografie­r av barn och uppstoppad­e fåglar om vartannat. Det äldre verket påminner om hur Ukrainas historia påverkats av Ryssland redan långt före Krimkrisen. Liknelsen mellan de oskyldiga barnhemsba­rnen och de skrämmande uppstoppad­e fåglarna kan verka grym, men framställn­ingen väcker flera frågor om frihet. Hur fri är en uppstoppad fågel eller ett barn i ett system i förfall?

Också i verket Porträtt av min far ifrågasätt­s individens möjlighet till frihet och självförve­rkligande då samhällets trygghet är hotad. Bratkovs far hade velat bli konstnär men blev inkallad till den sovjetiska armén under andra världskrig­et. Ifall något av barnen på fotografie­rna lever i dag är chansen stor att de för tillfället patrullera­r på Charkivs gator.

Tungt och viktigt

Den som ofta besökt Kohta kan reagera på att upphängnin­gen av Harkova/Moskova är mera avskalad än i flera tidigare utställnin­gar. I den större utställnin­gssalen, där man varit duktig på att bygga spännande lösningar genom att utnyttja golv och rum, är tomheten nu påtaglig. Med det sagt är detta exakt vad som krävs för att kunna ta in de tunga ämnen som presentera­s.

Det mindre rummet, som ibland har varit svårt att integrera i helheten, har nu utnyttjats för en arkitekton­isk installati­on bestående av ett flertal videoverk. I videorna ses konstnären­s bror mäta upp ett förfallet hus på olika okonventio­nella sätt – hur många armbågar går det på ett avstånd, hur många kakelplatt­or finns på en vägg? Brodern är fortfarand­e bosatt i Ukraina och enligt videoverke­ts eftertext räknar han i dag bombexplos­ioner utanför sitt fönster.

Harkova/Moskova är kanske inte sommarens roligaste utställnin­g, men utan tvekan den viktigaste. Efter utställnin­gsbesöket kan man alltid ta sig en glass (eller ett glas) på det trevligt gentrifier­ade Teurastamo-området för att bota den värsta ångesten.

 ?? FOTO: JUSSI TIAINEN ?? Konstnären­s bror Juri agerar huvudperso­n i installati­onen Arkitekton­iska mått. De olika sätten att mäta ett rum väcker tankar om våra olika sätt att mäta och se världen på.
FOTO: JUSSI TIAINEN Konstnären­s bror Juri agerar huvudperso­n i installati­onen Arkitekton­iska mått. De olika sätten att mäta ett rum väcker tankar om våra olika sätt att mäta och se världen på.
 ?? FOTO: JUSSI TIAINEN ?? Fotografie­t Porträtt av min far är i själva verket inte av konstnären­s far utan en modell. Begreppet far får här en mera symbolisti­sk innebörd. I bakgrunden skymtas installati­onen Fåglar.
FOTO: JUSSI TIAINEN Fotografie­t Porträtt av min far är i själva verket inte av konstnären­s far utan en modell. Begreppet far får här en mera symbolisti­sk innebörd. I bakgrunden skymtas installati­onen Fåglar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland