Støre avdramatiserar östgränsen
Norska Stortinget godkänner Finlands Natoansökan den här veckan
Norges statsminister Jonas Gahr Støre säger i en intervju för HBL att Norge och Finland har mycket att lära av varandra, då det gäller den gemensamma gränsen till Ryssland.
Støre anser att det inte finns någon automatik i att den militära spänningen skulle öka vid gränsen till Ryssland, efter att ett land har blivit medlem i Nato.
Han betonar att ett medlemsland, som Norge, bestämmer självt vilken form av internationella övningar som är möjliga nära den ryska gränsen.
– Det är övningar som sker på avstånd från de ryska närområdena. Det bestämmer vi. Det är inget avtal och ingen förpliktelse, utan Norge göra sina val. Jag menar också att Finland är erkänt i Europa för att hantera den långa gränsen till Ryssland på ett ansvarsfullt sätt, säger Støre.
Norge blir en av Finlands närmaste allierade i Nato. Med en gemensam gräns till Ryssland är det dags att fråga: Hur gör Norge för att minska spänningarna till Ryssland? Man kan bestämma mycket själv som Natomedlem, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre.
HBL träffar Norges statsminister Jonas Gahr Støre under en kort intervju i samband med Gullrandasamtalen som fortsatte i går. Støre är ordförande för Arbeiderpartiet och statsminister sedan oktober i fjol. Han har också varit utrikesminister i Jens Stoltenbergs andra regering fram till år 2012. Stoltenberg, Natos nuvarande generalsekreterare, gästar också Gullrandadiskussionerna i år.
I samtalen med president Sauli Niinistö på Gullranda har det kommit fram att Støre och Niinistö har varit i kontakt till och med varje vecka under våren, för att utbyta råd och synpunkter inför Finlands Natobeslut.
Det norska Stortinget kommer att ratificera Finlands Natoansökan den här veckan, bland de första länderna i Nato. Förutom Storbritannien har Norge, Danmark och Island uttalat säkerhetsgarantier för Finland och Sverige också för ansökningsperioden, då Finland ännu inte omfattas av Natos artikel fem.
Hur ser du på den situation som Finland och Sverige har hamnat i, med de krav som Turkiet ställer?
– Jag tänker att alla medlemsländer har rätt att få sina säkerhetsutmaningar erkända. Jag tror att vi ska vara ärliga och säga att Turkiet har legitima säkerhetsproblem med risker för terrorism, och det menar jag att vi som allierade ska lyssna till, säger Støre.
– När det är sagt anser jag att Finland och Sverige ska värderas utifrån kriterierna för medlemsländer, och jag anser att de uppfyller dem helt. De är demokratier, har demokratisk kontroll över det militära, uppfyller militära krav på modernitet, och har inga olösta gränsfrågor med grannländer. Genom Natomedlemskapet får de ökad säkerhet tillsammans och gör Nato starkare.
När Finland blir Natomedlem, hur mycket spänningar kan uppstå vid den norska och finska gränsen till Ryssland?
– Jag vill understryka att Norge aldrig har varit ett hot mot Ryssland. Finland är inte ett hot mot Ryssland och kommer aldrig att bli det. Vi använder ett begrepp som vi kallar "high north low tension" (ung. låg spänning högt i norr). Vi har försökt lösa de lokala frågorna på ett pragmatiskt sätt. Vi har till exempel ett gränsinvånarbevis, så att de som bor vid gränsen kan resa in och ut med hjälp av ett enklare visum.
– Vi väljer våra övningar och militära profil utifrån en balans. Det har vi tänkt fortsätta med. Det är inte ett mål att bringa militär spänning bara för spänningens skull. Det är inte så att Nato kommer till den ryska gränsen, utan det är Finland som är på den ryska gränsen. Finland ska bedöma hurdant typs försvar som behövs.
Hur gör Norge konkret med internationella militära övningar, för att de inte ska uppfattas som provocerande av Ryssland?
– Det är Norge som bestämmer, ingen annan bestämmer. Vi hade trettiotusen soldater från 28 länder i samband med Cold Responseövningen i år, med många soldater från Sverige och Finland. Det är övningar som sker i norr för att öva mottagning av allierade styrkor och försvar av den norska kusten.
– Men det är övningar som sker på avstånd från de ryska närområdena. Det bestämmer vi. Det är inget avtal och ingen förpliktelse, utan Norge göra sina val. Jag menar också att Finland är erkänt i Europa för att hantera den långa gränsen till Ryssland på ett ansvarsfullt sätt. Jag är säker på att Finland också kommer att visa det inom sitt Natomedlemskap. Nato ger Finland en säkerhetsförsäkring genom principen "en för alla, alla för en". Men det ligger inte någon automatik i att man höjer sin militära profil, utan Finland kan samarbeta med sina allierade om det här, säger Jonas Gahr Støre.
Under Finlands Natoprocess har den norska modellen presenterats som en modell för Finland. En uppfattning har varit att Norge skulle ha särskilda bestämmelser inskrivna i sitt Natomedlemskap, om att inte tillåta kärnvapen och Natobaser på norsk mark. Det här finns inte inskrivet i något avtal med Nato, utan det har varit uttalat av Norge självt.
– Vi gör våra nationella beslut om att ta hand om vår säkerhet genom övningar med allierade, men inte baser. Vi har tagit beslut om att inte ha kärnvapen på vår mark och det är vårt beslut. Jag har förståelse för att Finland inte lägger in några begränsningar i sitt medlemskap. Som medlem av Nato kan Finland hitta sina metoder.
Kärnvapenförbud har varit en aktuell debattfråga under många år i Norge, eftersom Støre för flera år sedan, som utrikesminister, var en av initiativtagarna till FN:s internationella avtal om kärnvapenförbud. Senare visade det sig att Norge inte ser det som möjligt att skriva under avtalet, som Natomedlem.
– Vi önskade då att vi skulle ha ett avtal som kunde bidra till kärnvapennedrustning. Men det var inte något Natoland som var med om slutförhandlingarna, och avtalet är formulerat på ett sådant sätt att vi från norsk sida anser att det är inaktuellt att ansluta sig till det.
– Men vi önskar ju ha kontakt med alla de processer internationellt som kan bidra till att atomnedrustningen blir balanserad, ömsesidig och förpliktigande. Och därför har Norge också öppnat för att vara observatör på de samtal som är kopplade till processen.
❞ Det är inte så att Nato kommer till den ryska gränsen, utan det är Finland som är på den ryska gränsen. Finland ska bedöma hurdant typs försvar som behövs. Norges statsminister
Varför är det så svårt att kombinera förbudet med ett Natomedlemskap?
– Jag anser att Nato fortsatt ska ha som mål om att minska betydelsen av kärnvapen och en värld utan kärnvapen. Men det ska ske under förutsättning att vi har en balanserad nedrustning, en ömsesidig verifiering.
– Norge är en del av en allians som har en kärnvapenstrategi och försäkring. Det är realiteten i dagens värld. Men jag menar att vi måste se på möjligheter att komma vidare i en riktning som minskar betydelsen av kärnvapen, säger Støre.