Esbo skär i hemvårdstillägget – vill få föräldrar ut i arbetslivet
Esbo ska minska sina utgifter med 116 miljoner fram till år 2025. Det bestämde fullmäktige på måndagskvällen efter flera timmars livlig diskussion. Det här ska ske främst genom att anpassa stadens driftsekonomi, men man sänker också investeringsgraden med tio procent under det här decenniet.
Esbo fullmäktige har på måndagskvällen godkänt en uppdatering av sitt produktivitets- och anpassningsprogram En ekonomiskt hållbar stad. Programmet måste uppdateras eftersom reformen av socialoch hälsovården och räddningsväsendet 2023 påverkar stadens ekonomi på ett negativt sätt. Nu gäller det att anpassa utgifterna till den nya verkligheten och då strävar staden efter att minska sina utgifter med 116 miljoner euro före utgången av fullmäktigeperioden 2025.
Ett sätt att få in mera inkomster är att höja fastighetsskatten. Esbo strävar efter att få in 10 miljoner euro extra genom en höjning av fastighetsskattesatserna från 2021.
För att få ordning på de skenande utgifterna sänker Esbo investeringsnivån med tio procent genom att granska omfattning och kostnader för varje byggprojekt. Det betyder ett investeringstak på sammanlagt 250 miljoner euro per år under den pågående tioårsperioden.
Dessutom kom fullmäktige överens om att sälja ut onödiga fastigheter som staden äger. Det här ska ge en inkomst på 300-500 miljoner euro under fullmäktigeperioden.
Inga skolstängningar?
Däremot ingår inga direkta skolstängningar i programmet. I de nya skolor och daghem som planeras och byggs strävar staden efter att använda kostnadseffektiva och välbeprövade modeller och standardutrustning för att kolla kostnaderna nere. På finska sidan betyder det här att grundskolorna ska vara stora enheter med minst fyra parallellklasser i varje årskurs. I övrigt ska finska och svenska elever behandlas likvärdigt.
Samtidigt ska finska utbildningsnämnden fortsätta förnya skolnätverket genom att beakta de tillväxtprognoser som staden har låtit göra.
De svenska skolorna nämns med en mening i anpassningsprogrammet: "Det svenskspråkiga skolnätverket har redan tunnats ut tillräckligt." Det här var ett krav från SFP-håll för att man skulle gå med bakom anpassningsprogrammet, att partiet fick svart på vitt att inga fler svenska skolor ska läggas ner inom en överskådlig framtid.
Föräldrarna tillbaka till jobbet
En av de mest omdiskuterade punkterna i anpassningsprogrammet var att förkorta tiden för hemvårdsstödets Esbotillägg med ett år, så att det upphör när barnet är 1,5 år i stället för nuvarande 2,5 år.
Det här förslaget väckte starka åsikter för och emot. De som pratade för en minskning av Esbotillägget i form av kortare tid påpekade bland annat att det är viktigt att småbarnsföräldrarna återgår till arbetslivet så fort som möjligt och därmed bidrar till stadens kista med mera skatteintäkter, men också att det är till fördel för barnet att få ta del av småbarnspedagogiken och lära sig nödvändiga sociala kompetenser i god tid före skolstarten. Speciellt för barn med invandrarbakgrund är det viktigt att lära sig flytande finska eller svenska på daghemmet under de år som barnet är som mest mottagligt för språkinlärning.
Bland annat De gröna med ledamoten Inka Hopsu i spetsen motsatte sig stadsstyrelsens förslag och påpekade att det knappast medför några inbesparingar att placera små barn på daghem, då en dagvårdsplats medför långt större utgifter för staden än Esbotillägget på 160 euro i månaden.
Esbo stadsstyrelse godkände anpassningsprogrammet i början av juni, efter en bordläggning.
Esbo är djupt skuldsatt, de senaste åren av stark tillväxt har stått staden dyrt och stadskoncernens lånestock har vuxit till närmare 5 miljarder euro de senaste 10 åren.