Gata med potential.
Så många som 40 000 människor går dagligen på landets kändaste shoppinggata. Ändå står tio skyltfönster tomma, vilket höjer ögonbrynen i klädbutiken Gerry Weber. – Vår försäljning har exploderat, säger butikschefen Susanna Niskanen.
Tiotusentals fotgängare rör sig dagligen på Alexandersgatan. Ändå står många affärslokaler tomma i coronapandemins kölvatten. Gerry Weber förfogar över flera hundra kvadratmeter. Föreståndaren Susanna Niskanen tror att den stora ytan gynnat affären under coronapandemin. – Kunder har känt sig trygga när de har handlat hos oss.
Torsdag eftermiddag. Solen gassar när klockan slår 14. Människohavet på Alexandersgatan sträcker sig så långt ögat når, men det glesnar – lite som dimma – så fort man närmar sig det.
Varken munskydd eller avstånd påminner om pandemin. Däremot vittnar skyltfönstren om spåren av coronan. Inte bara en utan tio affärslokaler står tomma mellan Senatstorget och statyn Tre smeder, åtta av dem öster om Mikaelsgatan.
Det trots att människorna – och plånböckerna – är tillbaka.
Susanna Niskanen är ett enda brett leende när HBL frågar hur det går för klädaffären-Gerry Weber.
– I maj exploderade vår försäljning, och nu i juni ser vår budget extremt positiv ut. Senast vi låg på den här nivån var före coronan, säger Niskanen och viftar med armarna för att visa den explosionsartade ökningen.
Det legendariska modevaruhuset Aleksi 13, som bär adressens namn, stängde i slutet av 2020 efter en hyrestvist med ägaren Ilmarinen. Niskanen tror att höga hyror är det som fått även andra affärer att stänga de senaste åren.
För Gerry Webers del syns coronavågorna bara som "små hack" i kurvan, enligt Niskanen. Det är främst tack vare den lojala kundkretsen.
Soili Salminen från Kyrkslätt tjänar som exempel. Hon har ätit lunch ute och målmedvetet styrt stegen till Niskanens affär. Niskanen och Salminen hälsar på varandra som om de vore barndomsvänner, men egentligen känner de varandra bara som expedit och kund.
– De har en väldigt vänlig personal. Jag brukar se mig omkring i minst en timme. Då är jag oerhört tacksam för att de orkar visa mig vad som kunde passa.
Brukar du sticka dig in här i området eller vet du alltid på förhand vad du ska skaffa?
– Jag skulle nog sticka mig in om det fanns några affärer här! Jo, Stockmann står kvar, men andra affärer har flyttat mitt ut i ingenstans, säger Salminen och brister ut i skratt.
Miljontals förbipasserande
Att Helsingfors innerstad åter fyllts av folk kan analysföretaget Hypercell slå fast. Hypercell är ett uppstartsföretag som med hjälp av utplacerade sensorer i gatumiljön håller koll på folkmassorna.
HBL bad företaget att analysera folkmängden kring Alexandersgatan för att se hur många som rör sig längs köpgatan.
Bolaget jämförde två månader med varandra: september 2021 och maj 2022. I september uppmätte bolaget i snitt 25 000 per dag vid en sensor på Alexandersgatan. I maj var motsvarande siffra 40 000. Det som kan ha förvrängt siffrorna en aning är att många samlades i Helsingfors för att fira VM-segern i ishockey i slutet av maj och ingår därför i maj månads medeltal. Dessutom går en del fram och tillbaka på gatan, vilket gör att de räknas flera gånger.
Livligt vid Kanalkajen
Hypercell försöker få en perfekt bild av staden, men än saknas sensorer. När bolaget har placerat ut tillräckligt många sensorer kan de med säkerhet säga var människor rör sig och vid vilka klockslag. Hypercell kan därefter objektivt säga var de bästa affärslokalerna finns.
– Det vi just nu kan se är att det om sommaren är livligt vid Kanalkajen på Skatudden. Det beror på att det finns så många uteserveringar där. Det är ett attraktivt område att vistas i, säger Sami Vepsäläinen, operativ chef på Hypercell.
Många affärslokaler står tomma. Är det något fel på Alexandersgatan?
– Problemet är att Helsingfors har stora köpcenter i utkanten av staden. Attraktionskraften för innerstan skulle behöva ett lyft på något sätt. Just därför är det viktigt att mäta och utveckla staden, säger Vepsäläinen.
Susanna Niskanen ser massiv potential i Alexandersgatan, trots att uteserveringen på Senatstorget inte blir av i år.
❞
Jag skulle nog sticka mig in om det fanns några affärer här! Soili Salminen
– Många av våra kunder jobbar i banker eller kontor i området. De tittar ofta in på vägen hem. Vi har stor glädje av att de inte jobbar på distans längre.
Också Helsingfors stad behöver Hypercells uppgifter för att planera och utveckla tjänsteutbudet i staden. Uppgifterna hjälper också till för renhållning av parker. Hypercell kan meddela staden om ovanligt många har vistats i en park något veckoslut.
Enligt Sami Vepsäläinen hjälper informationen dessutom till att förstå och synliggöra hur samhället återhämtar sig efter coronapandemin. För fastighetsägarna blir det ett säljargument då affärslokaler ska hyras ut.
– Det är mycket lättare för fastighetsägaren att locka hyresgäster om de i rena siffror kan visa hur många det är som passerar lokalen.
40 000 förbipasserande per dag skulle betyda 14,6 miljoner på ett år. Det här har en av ägarna insett och använt som lockbete för nya hyresgäster.
"Den bästa synligheten för ditt företag", lyder reklamen.
Räckvidd blir hårdvaluta
Att det finns efterfrågan på data är tydligt. Bolaget Hypercell växer med cirka 40 procent per månad och ser en stor tillväxtfas framför sig – trots annars osäkra ekonomiska tider.
– Vi har målet att slå igenom stort internationellt. Vi har redan en del kontakter och kommit en bit på vägen.
Så gott som alla försöker mäta var människor rör sig. Teleoperatörer har den här informationen, likaså storbolagen Google och Facebook. Skillnaden enligt Vepsäläinen är att deras uppgifter är i realtid och mycket noggranna.
– Vi har ett öppet gränssnitt och säljer informationen till företag och organisationer. Till exempel mäter vi hur många som har sett utomhusreklam för vår partner JCDecaux. Vi kan säga exakt hur många som har gått förbi en reklamskylt vid ett visst klockslag.