Nu mäts Kanerva för första gången på allvar
Chanserna fanns till betydligt mera. Så löd Teemu Pukkis analys i Yles intervju minuterna efter att Finland förlorat med 2-3 borta mot Bosnien och med största sannolikhet spelat bort chanserna att vinna gruppen, något som var Markku Kanervas och hans lags uttalade mål.
Kanerva har varit mer eller mindre immun för kritik under sina framgångsrika år som finsk tränare. Men ingen tränare eller lag förmår i all oändlighet att prestera över eller enligt sin förmåga. Nations League 2022 är Kanervas största misslyckande som landslagstränare.
Pukki hade rätt i att Finland kunde ha fått med sig mera från Bosnien. Han själv hade en ypperlig chans att göra 3-2 men skottet smet tätt utanför. Ett par minuter senare hade Edin Dzeko gjort sitt 63:e mål i landslaget då Finlands backlinje backade ner i famnen på Lukas Hradecky. Miro Tenho, allt annat än lyckad, försökte täcka men styrde i stället in bollen förbi Hradecky.
— Jag är verkligen inte nöjd med min egen insats, sade Tenho i Yles intervju.
Ilmari Niskanen hade lite senare en ypperlig chans att göra 3-3 men avslutet kan bara beskrivas som uselt. Precis som i 0-1-förlusten mot Rumänien i lördags hade Finland sina chanser. Men det gäller att sätta dem och att påstå att Bosniens seger på tisdagen inte var rättvis är att ta i. Miralem Pjanic var på ypperligt spelhumör och en helt annan spelare än för elva dagar tidigare i Helsingfors. Samma sak för Dzeko som 36 år ung alltjämt håller förbluffande hög klass. Dzeko och Pjanic är spelare som i åratal hållit till i Europas bästa klubbar. Det är ingen slump. Finland har inte en enda spelare som är i närheten av duons meritförteckningar. Också det är skäl att komma ihåg då man kritiserar Kanervas lag.
Nations League var och är en ypperlig möjlighet för Kanerva att köra in nya spelare i laget. Av de nya eller nästan nya spelarna i landslaget höjde bland andra Lucas Lingman och Richard Jensen sina aktier under detta landslagsfönster. Samma sak för Benjamin Källman. Så fanns det de som knappast gjorde sig mer oumbärliga i tränare Kanervas ögon. Ilmari Niskanen är en sådan spelare. Och frågan är varför Kanerva kallar upp Onni Valakari då han uppenbarligen inte finner någon användning för honom.
Sauli Väisänen och Thomas Lam är också på fallrepet då det gäller framtiden i landslaget.
Gruppsegern är i teorin alltjämt möjlig för Finland men det kräver att väldigt många himlakroppar faller på plats. För Kanervas del skulle det gälla att använda höstens duster att försöka köra in en spelare från U21-landslaget. Spelare som Pyyhtiä, Skyttä, Antman och Terho för att nämna några. Att lotsa in nya spelare i ett A-landslag tar alltid en viss tid, i synnerhet i Kanervas värld där system, taktik och balans betonas.
Balansen var ett problem under det här landslagsfönstret. Defensiven fungerade egentligen bara som planerat och önskat i hemmamötet mot ett i den matchen väldigt beskedligt Montenegro. Mot Bosnien hemma schabblade man in ett mål på stopptid, mot Rumänien bjöd Finland hemmalaget på matchens enda mål och mot Bosnien borta kunde alla tre baklängesmål ha undvikits med bättre balans, markering och positionsspel. Där har den forne mittbacken Kanerva en del att bita i.
Att, en visserligen tämligen nykomponerad defensiv, var så här bräcklig är oroväckande nyheter med tanke på det EM-kval som väntar nästa år. Ett EM-kval där Finland måste vara bland de två bästa för att få vara med om festen i Tyskland 2024. Playoffbiljetten som fanns i potten i Nations League gick upp i rök i Zenica.
Landslagets kurva har hela tiden pekat uppåt under Kanervas tid vid rodret. Nu pekar kurvan för första gången aningen neråt. Nations League i juni 2022 var knappast något skeppsbrott eller haveri men nog en klar missräkning.
Känns som att Kanervas ledarskap nu mäts riktigt på allvar för
första gången. Stora tränare brukar hitta en väg ur snålblåsten. Det kommande året blir fingervisande för Kanerva som hur det än går gjort ett fantastiskt jobb med det finska landslaget.
Det är alltid lättare att lotsa ett lag som är utmanare. Med Kanerva har laget nått så pass stora framgångar att kravbilden är en helt annan nu. Gott så. Och Nations League är trots allt bara Nations League. Skäl att komma ihåg det.