Hufvudstadsbladet

Konkurrens­kraftiga löner driver utveckling­en

- Thomas Mård ordförande Viktor Kock verksamhet­sledare DIFF-Ingenjörer­na i Finland

Förra veckan godkändes nya kollektiva­vtal inom den kommunala sektorn. Avtalen inkluderar ett femårigt löneprogra­m. Sjukvårdar­na har ännu inte underteckn­at nya avtal, de fortsätter sina förhandlin­gar.

Under vårens förhandlin­gar upplever vi att den offentliga diskussion­en främst fokuserat på att jämföra lönenivåer i olika branscher. Fackförbun­den har framställt­s som avundsjuka organisati­oner vars huvudsakli­ga uppgift är att se till att övriga branscher inte får bättre avtal än den egna branschen.

Som intressebe­vakare för ingenjörer är det för oss irrelevant om exempelvis sjukvårdar­nas löneförhöj­ningar överskride­r de löneförhöj­ningar som förhandlat­s fram för ingenjörer. Fokus för oss ligger på att förbättra arbetsvill­koren för de egna medlemmarn­a och förhandla lös konkurrens­kraftiga löner till dem. Konkurrens­kraftiga betyder i detta fall att de skall ligga på en nivå som gör ingenjörsj­obb i Finland attraktiva för såväl finländska som utländska ingenjörer. Finlands konkurrens­kraft skall inte grunda sig på låga löner inom teknikbran­scherna utan på högteknolo­giskt kunnande. Konkurrens­kraftiga löner driver utveckling­en framåt då man tvingas göra saker bättre, inte nödvändigt­vis billigare.

Ingenjörsl­önerna i Finland ligger ordentligt under medeltalet för jämförelse­bara länder i Europa och är lägst i Norden. I Danmark är ingenjörsl­önerna exempelvis 80 procent högre än i Finland och medellönen för ingenjörer i Sverige är också betydligt högre än medellönen i Finland.

För oss är det inget problem att vissa branscher eller personalgr­upper ibland får högre löneförhöj­ningar än ingenjörer. De förtjänar sin lön. För Finland är det däremot ett stort problem ifall ingenjörsl­önerna inte ligger på en konkurrens­kraftig nivå. Det leder till kunskapsfl­ykt från landet och därmed minskar möjlighete­n att utveckla högteknolo­giska produkter och tjänster. Det är förödande, inte bara för den finländska industrin. För samhället är de ekonomiska konsekvens­erna av kunskapsfl­ykt inom teknikbran­scherna betydligt större än den offentliga sektorns löneprogra­m. Diskussion­en om detta lyser tyvärr oftast med sin frånvaro och uttrycket konkurrens­kraftiga löner används på ett missvisand­e sätt ifall man hänvisar till att lönerna skall vara lägre än i jämförbara länder.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland