Popmusikens koltrast Paul McCartney fyller 80 år
Gratulerar på födelsedagen på lördag, Paul! Din mångsidiga musikalitet har glatt oss under sex decennier och fortsätter göra det.
Koltrasten är Paul McCartneys favoritfågel. Ett urval av hans lyrik heter Blackbird Singing och en av hans mest älskade sånger är Blackbird på dubbelskivan The Beatles (The White Album).
Sången om koltrasten visar upp flera typiska drag hos McCartney. Dess melodi har spår av gospel, country och blues, enligt musikvetaren Wilfrid Mellers analys i Twilight of the Gods (1973). Dessutom är den till en del inspirerad av Johann Sebastian Bachs bourrée i e-moll. Orden gäller koltrasten, som kan ha fått en impuls av en koltrast i Indien, men också symboliskt står för den afrikanskamerikanska medborgarrättskampen som Beatles stödde bland annat genom att hålla fast vid att inte bara vita fick gå på deras konserter i USA.
Allt man hör på låten är en koltrast, McCartneys röst, hans Martin D-28 akustiska gitarr och fotstampande. Sången är bara drygt två minuter lång, men behövde 32 tagningar innan Paul – sir Paul sedan 1997 – var nöjd.
Denna lilla låt (med över ett dussin ackord med varianter) och dess inspelning säger mycket om den kombination av öppenhet, begåvning och arbetsmoral som gjort McCartney till en av det senaste århundradets mest centrala populärmusikaliska kompositörer och musiker.
Låt mig nu syna sju faktorer som gjort McCartney till den han är.
Paul McCartney i ett nötskal
Melodi. Från och med Beatles (ca 1960–1970) var det klart att McCartney, ofta tillsammans med John
Lennon, hade en enastående känsla för melodier som fastnar i minnet hos lyssnaren, det som förr kallades örhängen. Som låtskrivare var Lennon/McCartney minst på samma nivå som Rodgers/Hart, Goffin/King, Holland/Dozier/Hol
❞ Allt man hör på låten är en koltrast, McCartneys röst, hans Martin D-28 akustiska gitarr och fotstampande. Sången är bara drygt två minuter lång, men behövde 32 tagningar innan Paul – sir Paul sedan 1997 – var nöjd.
land, Bacharach/David och senare Andersson/Ulvaeus.
Sextiotalets ungdomar och deras föräldrar charmades av Beatles till synes enkla sånger som under ett decennium blev allt mer mångskiftande. Inte bara lyssnarna utan också popen och rocken blev vuxna i takt med Fab Fours melodiska och spel- och inspelningstekniska utveckling, vilken också omfattade fina låtar av George Harrison och ofta underskattat trummande av Ringo Starr. Ibland slog det gnistor om John och Paul, de två viljestarka vännerna som ofta samarbetade som kompositörer Men vilket radband av popsmycken de skapade!
Sångtext. Precis som bluesen kan få in ekivoka eller mångbottnade betydelser i sina sångtexter gör McCartney (och Lennon) det. Texten sitter mönstergillt i förhållande till musiken. Beatles lät helt enkelt så bra att alla icke-engelskspråkiga ville förstå språket och det bidrog till att engelskan blev dagens lingua franca. Och efter att Bob Dylan nämnt för Lennon att han också kunde utnyttja sin litterära nonsens i Beatles sånger lärde sig både John och Paul göra det under slutet av sextiotalet. Allt kan varieras och kombineras – språkligt register, tematik och synvinkel – vilket öppnade nya horisonter för popmusik.
Energi. Det räcker inte med begåvning om man inte orkar vara produktiv. Det har McCartney minsann varit med Beatles (14 studioalbum, inklusive kompileringen Past Masters) och Wings (1970–1981, 7 album) plus ett tjugotal soloskivor (beroende på hur man räknar) och fem skivor med klassiskt tonspråk. I den digra dubbelvolymen The Lyrics från 2021, i vilken McCartney diskuterar sina sångtexter med den nordirländska poeten Paul Muldoon, nämner han som kommentar till ”Do It Now” (Egypt Station, 2018) hur pappa Jim ofta fick sina söner att få något gjort med orden ”Gör det nu”. Det är det Paul sedermera lärde sig göra. Hans energi som låtskrivare, i studion och på scenen – för att inte tala om i annan konstnärlig och affärsmässig verksamhet – pekar på denna förmåga att smida medan järnet är varmt och slutföra jobbet.
Humor. Beatles var intagande på många sätt, men det var framförallt humorn som gjorde dem så oemotståndliga som personer. De kunde knappast ha hållit ihop så länge under ett så stort tryck från media och publik om de inte hade haft en lättsam liverpooljargong, som innebar att de kunde skoja om det mesta. McCartney har fortsatt med denna lekfullhet i både sångtexter och intervjuer. Men han kan också spela på andra strängar som på klassiker som Yesterday, Eleanor Rigby och The Long and Winding Road.
Fantasi. Nyfikenheten och öppenheten för nya lösningar har lett McCartney till en bredd av populära och även klassiska musikgenrer som oratorier och balettoch kammarmusik. Från music hall-sånger och standards till en sfär av pop, rock, folk, country, blues och elektronisk musik har han skapat ny populärmusik. Hans eklekticism har också lett till nya skapelser i andra konstarter, framför allt film.
McCartney handskas dock känsligt med nya idéer: Beatles genialiska producent George Martin föreslog att han skulle använda en stråkkvartett på Blackbird (vilket fungerade så bra på Yesterday), men Paul förstod att tacka nej. Och så blev sången den lilla pärla den är.
Vanlighet. McCartney poängterar ofta sin vanlighet som person och familjefar – så vanlig man nu kan förbli som före detta medlem av Beatles och mångmiljonär. Hans humor och öppenhet för människor och idéer kommer i någon mån från hans bakgrund som medelklasspojke i Liverpool. Insikten att de flesta innerst inne är vanliga gjorde honom orädd för alla de prominenta personer han skulle möta som tjugoåring. I förordet till The Lyrics säger han att hans familj lärde honom bli tolerant och snäll – en god vägkost för vem som helst, men i synnerhet för en pojke som skulle få hela världen som sin scen.
Aktivism. Sin berömmelse har McCartney kanaliserat i olika slags aktivism. Han har talat och agerat för vegetarianism, djurens rättigheter och fridlysande av arktiska områden samt mot sälfångst, genetiskt manipulerad föda, hydraulisk spräckning (fracking) och fattigdom (genom organisationen Make Poverty History). Vem annan skulle våga skriva till Dalai lama Tenzin Gyatso och fråga varför han inte är vegetarian — och inte nöja sig med dennes vaga ursäkt att hans läkare sagt till honom att äta kött?
Det är en förening av alla dessa aspekter och så mycket mer som gör McCartney till en av popmusikens mest kreativa, produktiva och älskade kompositörer och musiker under det senaste halvseklet.
Still going strong
McCartneys förhållandevis sunda levnadsvanor, inte minst som långvarig vegetarian, kan vara en bidragande orsak till att han är i så gott skick. Den som upplevde honom i Helsingfors i december 2011 fick höra 38 låtar på drygt tre timmar – och Paul lämnade överhuvudtaget inte scenen under hela konserten!
Ungefär en liknande översikt över McCartneys karriär kan man höra på live-trippelskivan Good Evening New York City (2009). Den är en utmärkt inkörsport till hans musik. Sedan kan man lyssna på Beatles samlade verk.
Från detta sekel skulle jag själv välja två toppar som hamnat något i skymundan: The Firemans (McCartney med Youth, det vill säga Martin Glover) Electric Arguments (2008) med allt från tidig blues och frän rock till folk, ballader och psykedelisk pop (en av hans bästa och mest nydanande skivor, där en koltrast sjunger här och där), och Kisses on the Bottom (2012) med olika slags standards, inklusive två sånger av McCartney som håller samma nivå.
Biografier om McCartney finns det ett stort antal, men hugade kunde börja med en läsvärd, balanserad och relativt kort version (340 textsidor), Peter Ames Carlins Paul McCartney. A Life från 2009. Den är berättad med schwung och förmår stundom gå på djupet, som i beskrivningen av äktenskapet med Linda McCartney och hennes bröstcancer och död.
Popmusikens koltrast torde vara still going strong, ta i trä. Nästa vecka ska han som första 80-åring stå på scenen under den slutsålda Glastonburyfestivalen. Hoppas någon fortsätter med traditionen att hålla upp en plansch med ”Marry Me Paul”, trots att han inte precis är någon ungdom längre och gift för tredje gången.
❞ Vem annan skulle våga skriva till Dalai lama Tenzin Gyatso och fråga varför han inte är vegetarian — och inte nöja sig med dennes vaga ursäkt att hans läkare sagt till honom att äta kött?
❞ McCartneys förhållandevis sunda levnadsvanor, inte minst som långvarig vegetarian, kan vara en bidragande orsak till att han är i så gott skick. Den som upplevde honom i Helsingfors i december 2011 fick höra 38 låtar på drygt tre timmar – och Paul lämnade överhuvudtaget inte scenen under hela konserten!