Granskning höjde fastighetsskatten
Den höga fastighetsskatten har gjort livet surt för många markägare i skärgården sedan chockhöjningen 2019. Annika Stark på Skatteförvaltningen förklarar varför det gick som det gick då.
Många markägare i Åbolands skärgård fick en otrevlig överraskning på våren 2019. Fastighetsskatten höjdes med uppemot tusen procent för en del, och det som tidigare varit en årlig utgift på några tusenlappar blev i värsta fall en kostnad på uppemot 100 000 euro.
Annika Stark, skattesakkunnig på Skatteförvaltningen, förklarar vad som egentligen hände 2019.
– Vid en uppdatering av fastighetsuppgifterna upptäckte man att det fanns fastigheter vars markområden felaktigt behandlats som impeEn diment – alltså obrukbar mark – trots att fastighetens ägare inte enligt de tillgängliga uppgifterna idkade jord- eller skogsbruk, säger Stark till HBL.
Det var alltså frågan om en granskning av mark där det inte bedrevs jord- eller skogsbruk. Enligt lagen är det endast impediment som hör till ett gårdsbruk som är befriade från fastighetsskatten.
– Det här ledde till att beskattningsvärdet korrigerades. Markägarna hade möjlighet att komma med sina synpunkter efter att Skatteförvaltningen
skickade ut fastighetsutredningarna med de nya uppgifterna i form av brev, berättar Stark.
Markägarna kunde sedan korrigera eventuella fel i utredningarna, varpå man fick ett nytt beslut.
– Det kan till exempel vara frågan om fastigheter som saknar byggrätt, vilket sänker beskattningsvärdet. Men det är något som markägarna måste yrka på i så fall.
En del skärgårdsbor har ärvt sin mark och kanske inte tänkt på att de äger den. Om man inte är insatt i hur skatteärenden sköts kan det finnas en risk för att man missar att korrigera en del uppgifter.
– I brevet fanns namnet på den handläggare som man kunde kontakta med frågor. Markägarna ska alltid kontrollera att uppgifterna är korrekta och korrigera eventuella fel i beslutet. Där står bland annat hur värdet är uträknat och vad skatten kommer att bli, säger Stark.
Rättvist system?
HBL har träffat Karl-Erik Sjöberg på Utö – en av dem som tvingades betala flera hundra procent mer i fastighetsskatt efter korrigeringen 2019. Marken i fråga är en mängd skär i Åbolands yttersta skärgård, där det varken går att bygga eller odla någonting.
Varför är fastighetsskattesystemet uppbyggt på det här viset?
– Alla fastigheter är föremål för fastighetsskatten. Undantagen är skilt nämnda och resten av marken beskattas, säger Stark.
Mer än så kan hon inte säga.
Förstår du en del av markägarnas frustration?
– Det gör jag absolut. Speciellt eftersom något som varit på ett visst sätt förändrades. Tyvärr är det ändå inget som vi kan påverka, utan vi följer lagen, säger Annika Stark.
ny fastighetsskattereform är under beredning och ska börja gälla från och med 2024. Målet är ett rättvisare system, men frågan är om reformen alls kommer gynna markägare i skärgården. Mycket beror på vilken typ av fastighet det är frågan om och var den ligger.