Många alternativ för den som avstår från ett testamente

FRÅGA: I denna spalt behandlades för en tid sedan reglerna om avstående av arv. Jag är gudson till min faster, och hon har lovat att komma ihåg mig i sitt testamente. Jag har också fått ta en titt på testamentet, och enligt dess ordalydelse kommer jag efter henne att få ärva pengar, värdepapper – och dessutom en liten sommarstuga, vilket vi nu saknar. Vilka alternativ har jag om jag i tidens fullbordan vill avstå från testamentet och vad borde jag då beakta?

Far till tre vuxna barn

SVAR: Jag utgår från att det aktuella testamentet är i kraft när fastern avlider och att testamentet kan verkställas enligt dess ordalydelse. Vill frågeställaren då effektivt avstå från testamentet måste han följa vissa allmänna regler för avstående av arv, för att undvika dubbelbeskattning (arvsskatt + gåvoskatt). Han måste sålunda avstå i tillräcklig god tid, han får inte ställa villkor för avståendet och han får inte – om inte testamentets ordalydelse tillåter det – ”peka ut” vem som ska träda i hans ställe. I frågeställarens ställe träder hans egna legala arvingar, alltså hans tre barn.

För jämförelsens skull tänker vi oss att frågeställaren skulle ärva fastern utan ett testamente, enbart som hennes laga arvinge. Då skulle han effektivt ha bara två alternativ – att antingen avstå från allt eller inget.

Tack vare testamentet kommer han att ha fler alternativ: Utöver att han kan avstå helt kan han även avstå partiellt. Han kan till exempel ta emot enbart nyttjanderätten på livstid till egendomen. Då får hans barn äganderätten till egendomen, och till följd av frågeställarens nyttjanderätt blir deras arvsarna, skatt lägre. Här inverkar bland annat ålderskoefficienten – ju yngre frågeställaren är desto mindre blir arvsskatten.

Ett annat tänkbart upplägg är att frågeställaren tar emot endast en del av egendomen med äganderätt och helt avstår från resten. Tänk att han tar emot pengarna och värdepapperen. Då får barnen stugan med äganderätt. Frågeställaren betalar arvsskatt för pengarna och värdepapperen, medan barnen gör det för varsin andel (1/3) av stugan. Också här blir den totala arvsskatten avsevärt mindre, jämfört med att frågeställaren skulle ta emot allting.

Praktiska konsekvenser

Väljer frågeställaren att partiellt avstå från testamentet ska han också ta hänsyn till praktiska konsekvenser: Som ett exempel, om han enbart tar emot nyttjanderätten på livstid till värdepapperen och penghur ska egendomsförvaltningen skötas smidigt i samråd med barnen?

Om frågeställaren väljer att ta emot nyttjanderätten på livstid till sommarstugefastigheten får han förstås ensam avgöra hur stugan ska användas. Han måste då ändå därefter kunna komma överens med sina barn, ägarsidan, till exempel om större reparationskostnader, såsom kostnaderna för ett nytt tak till stugan, eller om nyinvesteringar, såsom en ny båtbrygga.

Om frågeställaren väljer att helt avstå från sommarstugefastigheten är frågan hur barnen ska kunna komma överens om hur stugan ska användas? Hur klarar de av att dela på kostnaderna, när alla knappast vill använda stugan lika mycket och när alla knappast har likadana ekonomiska resurser? Sist men inte minst, vilket inflytande har eventuella ingifta?

Frågeställaren kunde också överväga att i sinom tid ta emot enbart sommarstugan, men med äganderätt. Då får han helt ensam bestämma över stället. Barnen blir då ägare till värdepapperen och pengarna, vilka ju normalt är lätta att dela upp i tre delar. Efter att ha fått sommarstugan i sin ägo kan frågeställaren framsynt upprätta ett eget testamente, enligt vilket sommarstugan efter honom ska tillfalla ett av barnen och att de två andra barnen ska kompenseras fullt ut med annan egendom.

Fallet visar att det kan finnas flera olika alternativ för den som överväger att avstå från ett testamente. Här inverkar också hur välplanerat testamentet är. Ett illa formulerat testamente kan vara mer till skada än nytta. Planera alltså testamentet noggrant och med sakkunnig hjälp.