Laestadianer vill bilda egen kyrka
En aktuell rapport föreslår att den laestadianska väckelsen bildar en egen kyrka. Men Borgå stift skulle inte kunna förse en sådan kyrka med präster. Det passar de kvinnoprästmotståndare som har som mål att utse egna pastorer.
Torvald Hjulfors, ordförande för Laestadianernas Fridsföreningars Förbund (LFF), säger att det finns unga personer i väckelserörelsen som upplever att de inte passar in i den moderna folkkyrkan och som inte heller söker in till teologiska fakulteten vid Åbo Akademi, där präster utbildas på svenska.
Andelen studerande med bakgrund i väckelserörelserna har blivit färre på fakulteten.
– Inom väckelserörelsen säger vi att bibeln är Guds ord, medan folkkyrkan säger att bibeln delvis är Guds ord, säger Hjulfors.
Enligt honom har kyrkans vägval 1986, att tillåta kvinnliga präster, utarmat den. Om 15 år kommer folkkyrkan inte längre att vara en majoritetskyrka, bedömer han. I så pass snabb takt tappar den medlemmar.
Just nu är en rapport om väckelserörelsens framtid på utlåtanderunda bland LFF:s nio medlemsföreningar. Bland annat föreslås att LFF bildar en kyrka, antingen på föreningsbas eller som en frikyrka.
Hjulfors säger att en kyrka på föreningsbas ligger närmare till hands. Den modellen ger laestadianerna möjligheten att stanna kvar som församlingsmedlemmar i folkkyrkan, eller så lämna den.
"Motståndare tvingas bort"
Om LFF bildar en kyrka på föreningsbas kan det bli aktuellt att utse egna pastorer, till exempel teologer som inte utbildat sig vid Åbo Akademis teologiska fakultet utan vid andra institutioner, säger Hjulfors.
Ett exempel på en sådan är Församlingsfakulteten i Göteborg, som inte är knuten till Svenska kyrkan och som inte accepterar kvinnliga präster. Just nu tar ett halvt dussin finländska studerande fakultetens kandidatprogram. På masternivå har man haft tre, fyra studerande varje år sedan programmet startade 2014, meddelar fakulteten.
Om LFF grundar en kyrka på föreningsbas öppnar det här nya möjligheter för laestadianer som upplever att varken teologiska fakulteten vid Åbo Akademi eller kyrkan är för dem. De kan utbilda sig vid institutioner som tar avstånd från kvinnliga präster och samkönade vigslar och utses som pastor i den egna församlingen.
Hjulfors tror inte att präster som tar avstånd från samkönade vigslar kan fortsätta inom folkkyrkan när kyrkomötet ändrar sin ståndpunkt i frågan.
– Så sades också först om kvinnoprästmotståndarna och de tvingades lämna kyrkan efter några år. Så kommer också att ske nu.
Församlingar formar präster
Bo-Göran Åstrand, biskop för Borgå stift, tillbakavisar misstanken att präster som vägrar viga samkönade par skulle tvingas lämna kyrkan. Enligt Åstrand är det sannolikt att den dag som kyrkomötet fattar beslut i frågan så godkänns en lösning där prästernas valfrihet – alltså möjligheten att inte viga samkönade – stadgas i kyrkoordningen.
En sådan lagstiftning behövs, av teologiska och pragmatiska skäl.
– Annars kommer ingen lösning att nås.
Vad gäller LFF:s initiativ till att bilda en egen kyrka håller Åstrand fast vid att den nuvarande modellen – en inomkyrklig väckelserörelse – fortfarande är det bästa alternativet. Han har två argument för det.
– De som utbildas till präster och vigs till prästämbetet i Borgå stift ingår i ett större kollegium. Det är när de tjänar i en församling som de formas som präster. Det krävs en hel församling att uppfostra en präst, det är inget individuellt projekt. Om LFF går in för en kyrka på föreningsbas eller en frikyrka så tappar man det här perspektivet och blir en väldigt liten del i helheten.
Åstrands andra argument är att alla väckelserörelser, också laestadianismen, har en plats i kyrkan och stiftet.
– Under min biskopsvisitation i Larsmo församling frågade jag: Tror man faktiskt inom väckelsen att man kan göra det bättre själv, jämfört med att fungera inom kyrkan?
Åstrand säger att det finns unga män inom väckelserörelsen som är intresserade av teologiska studier och som skulle vara beredda att samarbeta med kvinnliga präster, bara rörelsen signalerar att det är okej.
Ny kyrka skulle så split
Även om LFF presenterat två modeller för en egen kyrka så innebär bägge att man bryter med folkkyrkan, säger Åstrand. Mellanalternativet, alltså en föreningsbaserad kyrka, har inget gränssnitt gentemot Borgå stift och kyrkan. Stiftet skulle inte kunna förse en sådan kyrka med präster. Det skulle rörelsen själv ha ansvar för, vilket Torvald Hjulfors alltså beskriver som ett mål.
Huruvida en utbrytarkyrka skulle påverka tillgången på präster har Åstrand svårt att sia om. Själv har han prästvigt 19 personer under sin tid som biskop, vilket är ovanligt mycket och förklaras delvis av
att människor som redan är i arbetslivet sadlat om och bestämt sig för att bli präster.
– Det oaktat så har vi en rekryteringsutmaning på lite längre sikt.
Upplever du att motståndet från LFF är utbrett eller kommer från ett fåtal i maktposition?
– Min uppfattning är att det finns en del krafter inom väckelsen som gör situationen spänd, och som gör det till en antingen-eller-situation. Jag har vänner och bekanta inom väckelsen och vet att det inte finns en enhetlig syn på frågan. Om rörelsen lämnar kyrkan kommer inte alla att följa med, vilket är olyckligt för det splittrar familjer, släkter och vänner.