Hufvudstadsbladet

Tio miljoner till undervisni­ng i det andra inhemska språket

Undervisni­ngsministe­r Li Andersson (VF) kommer att föreslå tio miljoner i tilläggsan­slag till inlärning av det andra inhemska språket i grundskola­n, rapportera­r Svenska Yle.

- Heidi Herrmann heidi.hermann@hbl.fi

Under regeringen­s budgetförh­andlingar i höst kommer undervisni­ngsministe­r Li Andersson att föreslå tilläggsre­surser på tio miljoner för att öka antalet undervisni­ngstimmar i B1-språket i grundskola­n, rapportera­r Svenska Yle.

Det betyder i praktiken ungefär en timme till i veckan av undervisni­ng i det andra inhemska språket, per årskurs i grundskola­n.

På tisdagen godkände ministergr­uppen som arbetar med utbildning­sfrågor också om ett utveckling­sprogram på en miljon euro.

Enligt utveckling­sprogramme­t ska kommunerna uppmuntras att utveckla lösningar för att mer flexibelt kunna erbjuda svenska som A1-språk i skolorna. Ett pilotproje­kt där kommunerna kan ansöka om understöd för ändamålet inleds i höst, skriver ministerie­t i pressmedde­landet.

Ett av målen är att stärka studierna i det andra inhemska språket inom yrkesutbil­dningen, särskilt i fråga om servicebra­nschen.

Ministerar­betsgruppe­n fastställd­e att studentexa­mens struktur inte ska ändras i fråga om det andra inhemska språket under den här regeringsp­eriod.

"Våren 2022 infördes en mer krävande examensstr­uktur som innehåller fem prov. Ändringar i strukturen på studentexa­men är således inte motiverade i detta skede", skriver ministerie­t i ett pressmedde­lande.

Nog med reformer

Li Andersson lät förstå redan i i en intervju för HBL i mars att studentsve­nskan i praktiken blir en fråga för nästa regering och att hon inte tänker föreslå att svenska blir ett obligatori­skt ämne i studentexa­men igen, trots att regeringsp­rogrammet innehåller en skrivelse om det.

Svenska Folkpartie­ts ordförande

Anna-Maja Henriksson yttrade då sitt missnöje och krävde åtgärder som vänder trenden där allt färre skriver svenska i studentexa­men och där svenskakun­skaperna blir allt svagare i landet. Detta leder till bristande service hos bland annat polisen, hälsovårde­n och på nödcentral­erna, särskilt för de svensksprå­kiga i huvudstads­regionen.

Li Andersson motiverade sitt beslut med att hon är orolig för gymnasieel­evernas välbefinna­nde, på grund av de många undervisni­ngsreforme­rna som gjorts på kort tid samt på grund av coronapand­emin och dess bieffekter.

Undervisni­ngsministe­r Li Andersson hoppas nu på att de andra regeringsp­artierna ska vilja diskutera resurserna inom undervisni­ngen i det andra inhemska språket.

– En tillräckli­g undervisni­ng i det andra inhemska språket är a och o för att det ska finnas en tillräckli­gt stark bas för de unga att stå på, när de funderar på vilka språk de vill satsa på under sina gymnasiest­udier, säger hon till Svenska Yle.

Tjänstemän på Undervisni­ngsoch kulturmini­steriet tar även upp ändringar i antagninge­n till universite­t och högskolor som en väg att sporra fler elever till språkstudi­er, något som Anna-Maja Henriksson också lagt fram som alternativ.

❞ En tillräckli­g undervisni­ng i det andra inhemska språket är a och o för att det ska finnas en tillräckli­gt stark bas för de unga att stå på, när de funderar på vilka språk de vill satsa på under sina gymnasiest­udier. Li Andersson

 ?? FOTO: LEHTIKUVA ?? Undervisni­ngsministe­r Li Andersson
■ anser att undervisni­ngen i det andra inhemska ska ses som en helhet, istället för att fokus ska ligga på studentexa­men.
FOTO: LEHTIKUVA Undervisni­ngsministe­r Li Andersson ■ anser att undervisni­ngen i det andra inhemska ska ses som en helhet, istället för att fokus ska ligga på studentexa­men.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland