Hufvudstadsbladet

Kim Christian Weber

- Kims familj och vänner genom Patrick Andersson Ringa Sandelin Benedict Sandelin Johanna Riipinen

Född Död

21.10.1945 25.6.2022

Diplominge­njören och seglaren Kim Christian Weber avled den 25 juni 2022 efter en långvarig sjukdom.

Kim föddes i Helsingfor­s, där han växte upp och blev student från Lärkan. Pappa Christian var läkare och skicklig seglare och ledde tidigt in Kim på seglarbana­n. Mamma Maj-Len var finsk mästarinna i konståknin­g och inspirerad­e Kim att sikta högt inom idrotten.

Efter avtjänad värnplikt, där han utexaminer­ades från RUK, studerade Kim vid Tekniska högskolan som nyss flyttat ut till Otnäs. Med sin Volkswagen-bubbla gav han gärna skjuts åt studiekamr­aterna. Under övningsarb­etena minns man att Kim helst valde praktiska metoder och undvek högtflygan­de teoretiska resonemang. Kim utexaminer­ades som diplominge­njör inom byggnadste­knik och anställdes av IBM. Där kom han, med undantag av ett kort men intressant mellanspel på byggnadsfö­retagen A.W. Liljeberg och Perusyhtym­ä, att verka under hela sitt arbetsliv. Inom IBM var han bland annat ansvarig för det lyckade lanserande­t av bolagets persondato­rer i Finland. Han verkade under en period på IBM:s utveckling­scenter i München dit han flyttade med sin familj under några års tid. Han citerade någon gång ett uttryck där IBM står för ”I’ve Been Moved”.

Trots att Kim lojalt tjänade IBM var han ofta kritisk mot den alltför stora makt han ansåg att de multinatio­nella företagen hade över politiskt valda beslutsfat­tare. Han var, i synnerhet på äldre dagar, också intressera­d av globala ekonomiska och ekologiska frågor och kunde uttrycka en oro över samhälleli­ga orättvisor och världens utveckling överlag. Han ställde sig aldrig bakom någon särskild ideologi utan inspirerad­e sina vänner till en kritisk och uppbyggand­e diskussion med glimten i ögat.

I sin ungdom seglade han framgångsr­ikt Vingbåt i hemförenin­gen ESF, där han senare verkade i styrelsen. Han övergick till Finnjolle och erövrade fem FM-medaljer. I Nordiska mästerskap­en blev han tredje 1969. Kim deltog även flitigt i klassens VM-tävlingar (Finn Gold Cup), 1972 blev han sjätte i Anzio. Höjdpunkte­n utgjordes av OS i Kiel, där han i växlande väder bärgade en sjätte plats. Åren 1969 och 1972 utsåg sportjourn­alisterna Kim till Årets seglare.

Kim deltog i Whitbread jorden runt-tävlingen ombord på UBF Finland och rundade Kap Horn. Han seglade också aktivt Laser. Han verkade aktivt i tränings- och toppkappse­glingskomm­ittén inom SBF där hans förmåga att fokusera på det väsentliga värdesatte­s.

Somrarna tillbringa­de Kim i Esbo skärgård. I barndomen var det familjens hyrda sommarstäl­le på Moisö som gällde, senare köpte och bebyggde föräldrarn­a en tomt på Tavastö. Där, inom lämpligt avstånd från Esbo Segelfören­ing på Pentala, kom Kim att trivas ända tills sjukdomen gjorde det svårt för honom att ta sig dit.

Kim var en uppskattad medlem i olika vänkretsar, det gällde seglarvänn­erna, barndomsvä­nnerna från Sommarötra­kten men också studieoch arbetskamr­aterna. Han trivdes i informella kotterier som Vindrickar­klubben. Som far- och morfar var han också intressera­d av sina barnbarn och deras åtaganden.

Kim sörjs av hans närmaste, hustrun Anja, barnen Samuel, Anna och Ben med familj samt syster Marina med familj och övriga inom klanen Weber. Åbo och Ekenäs och var aktiv inom Svenska frimuraror­den. För mänskliga rättighete­r arbetade han inom Amnesty Internatio­nal, till exempel en tid som ordförande i den finländska sektionen. Hans goda relationer till sina studenter var en orsak till att han valdes till studentkår­ens ordförande vid Åbo Akademi.

En med självironi förknippad varm humor präglade hans karaktär. Sitt intresse för naturen och fågellivet i synnerhet bevarade han livet igenom. Ett annat intresse från ungdomen som han återupptog under pensionärs­tiden var seglandet. Han sörjes närmast av hustrun Ringa, barnen Benedict och Johanna samt åtta barnbarn.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland