Söker samfälligheten direktör eller idéspruta?

Samfälligheten – ett samarbetsorgan för samtliga lutherska församlingar i Helsingfors – söker direktör i HBL (7.8). Kraven på direktören i annonsen förvånar. Man önskar anställa en person som kan skissa upp hurdan framtiden för hela kyrkan i Finland kunde tänkas bli och samtidigt utveckla samfälligheten i Helsingfors. Adolf Hitler skulle ha platsat väl inför rikskanslerpositionen i 1930-talets Tyskland om han hade fått visa sig kompetent med krav ur HBL-annonsen: ”klar syn på framtiden”, ”förmåga att leda i en utmanande och föränderlig verksamhetsmiljö”, ”förmåga till effektivt förändringsledarskap”.

Hur stora frihetsgrader har en direktör för samfälligheten egentligen? Kyrkomötet beslutar om folkkyrkans alla stora förändringar. De kyrkligt anställda såsom teologerna, kyrkomusikerna, diakonerna och andra är alla utomordentligt väl utbildade vid våra bästa högskolor inför tjänstetyper som är rätt klart beskrivna redan vid inledningen av studierna. Vad behövs en idésprutande direktör med egen klarsyn egentligen till? Kyrkoherdarna fungerar ju ändå som förmän i de självständiga församlingarna.

Den som vill se hur illa det kan gå när man låter effektiva ledare utöva sitt förändringsledarskap kan bekanta sig med renoveringen av kyrkokomplexet på Drumsö.

Tidigare utrymmen för diakonala samtal, förrättningsdiskussioner eller andlig teologisk hjälp med dörrar att stänga om sig är alla borta. Inga övningsrum för musiker eller körer finns heller kvar. Församlingsverksamheten lider. Man har öst pengar på ett datasystem med elektroniska lås till kyrkbyggnaden och med koder som vem som helst kan kvittera ut över nätet för att reservera en arbetsplats i själva kyrksalen kopplat till ett 30tal övervakande kameror. Stiligt, förutom att systemet inte har fungerat en enda månad. Eller det värsta, att man i renoveringens slutskede i december 2021 radikalt ändrade på betalningsmodellen, chockhöjde hyror och återbetalningar så att den svenska församlingen nu ser sig tvungen att ge ifrån sig sin kyrka och sina utrymmen i Drumsökomplexet.

Som församlingsmedlem hoppas jag att man kunde strunta i vilka visioner de sökande till direktörstjänsten i samfälligheten fabulerar upp inför framtiden och i stället ge sig tid att bekanta sig med resultaten av deras tidigare verksamhet. Har förändringsviljan betytt att man har kört tidigare arbetsplatser i ekonomiskt trångmål? Har man vid besättandet av tjänster anställt personer enligt deras kompetens eller enligt den egna synen på verksamheten? Har ledarskapet varit genomskinligt och öppet eller har man i första hand bara tvingat igenom sina nya idéer?