Heureka firade växternas dag – ny app kan hjälpa identifiera invasiva arter
Vet du vilka slags växter som växer i din närmiljö? Den frågan ställde vetenskapscentret Heureka till sina besökare på lördagen, då man firade växternas dag. Speciellt fokus sätter man nu på invasiva arter — det finns fem växter som borde utrotas från varje trädgård.
Vresrosen har fått den otacksamma rollen som trädgårdens värsting, den växt som alla känner till när invasiva arter kommer upp till diskussion. Men vresrosen är inte ensam, det finns tiotals invasiva arter i vår natur som gör mer skada än nytta.
Under en temadag med fokus på växterna i vår närmiljö vid vetenskapscentret Heureka i Vanda vill experterna öka folks medvetenhet om just skadliga, invasiva arter.
– Vresrosen har öppnat folks ögon för invasiva arter. Det var det fjärde vanligaste finska sökordet under det gångna året. Och det är bra, för det finns en uppsjö av underarter till vresrosen (Rosa rugosa) och de förädlade versionerna är inte skadliga för naturen. Så det lönar sig verkligen att ta reda på vad som växer i ens trädgård innan man satsar tid och pengar på att utrota dem, säger Markus Seppälä som är expert på främmande arter vid Finlands naturskyddsförbund.
Fem skadliga arter
Tillsammans med biologen och inspiratören Kristjan Niitepöld har Markus Seppälä plockat fram fem olika slags invasiva arter som det vore bra att alla finländare känner till: förutom vresrosen finns här sampel av lupin, jättebalsamin, parkslide (japanintatar på finska) och kanadensiskt gullris.
– Lupinen är en blomma som härstammar från Nordamerika och har importerats till Europa. Många tycker att den är vacker och förstår inte varför vi borde utrota den. Problemet är att den trivs bra i områden där ängsväxter vanligtvis växer. Den hör till ärtväxterna och de gödslar effektivt jorden, vilket gör att växten själv trivs ännu bättre medan ängsväxterna dör ut, säger Niitepöld.
– Dessutom är blomman fattig på nektar, så våra pollinerare hittar ingen föda i den. I Nordamerika finns det däremot fjärilsarter som gillar lupin, så där passar den bra in i naturen, förklarar Niitepöld.
Syftet med Heurekas temadag är förstås inte bara att peka ut farorna och problemen i växtriket, utan att öka människors kunskap om växterna i vår närmiljö. Det kan man bland annat göra med hjälp av artificiell intelligens, alltså en app som känner igen fotograferade växter. Till exempel med en applikation som heter inaturalist. Den bygger på en amerikansk version, ursprungligen framtagen av National Geographic, men Finlands naturskyddsförbund har gjort en finländsk version av den.
– Appen är lätt att använda, man tar en bild av en okänd växt med sin mobiltelefon eller pekplatta och så föreslår programmet vilken växt det kan vara fråga om. Den är duktig på att känna igen arter, men har vissa problem med att särskilja underarter av samma växt, säger Markus Seppälä.
App ska samla information om invasiva arter
Naturskyddsförbundet hoppas att finländarna med hjälp av applikationen också ska samla in information om skadliga invasiva arterna, för att utöka den kollektiva kunskapen om vart de har spridit sig.
– På så sätt kan vi också lättare styra våra talkon till rätt ställe och rensa bort främmande arterna från ett viss område, säger Markus Seppälä.
Att samla växter kan också vara en rolig hobby, eller ett evigt trauma för många äldre finländare som växte upp efter krigen. Åtminstone de som har gått i skola på 1950-60talen har fått sätta en del av sina sommarlov på att samla in växter, pressa och arkivera dem.
Maija-Liisa Karhu har sparat sitt herbarium från skoltiden, en tjock bunt på 80 sidor med välbevarade blommor och blad mellan släta pappersark. Hon jobbar ibland som frivillig guide på Heureka, men den här växtdagen har hon uppgraderats till äldre expert och sakkunnig.
— Jag gillade att samla växter och ägnade gärna två sommarlov åt det. Jag hade inget sommarjobb på den tiden, så jag gick ständigt omkring i naturen med en spade under armen och letade efter nya växter. Det här gjorde vi mellan andra och fjärde klass i läroverket, så jag har varit i 12-13-årsåldern då, berättar Karhu och visar upp sina prydliga växtark.
Det räckte inte med att bara samla, pressa och arkivera, eleverna skulle också lära sig växterna utantill, 40 per sommar. När skolan började igen på hösten var det individuella prov på de växter som var och en hade samlat in.
— Allt skulle antecknas, både finska och latinska namnet, datum och växtplats samt jordmånen – det sistnämnda var svårast. Hur skulle jag som barn veta vilken slags jordmån det var på växtplatsen? berättar hon.
Herbarium med olika teknik
Dagens teknik har gjort det mycket enklare att samla på växter, eller rättare sagt bilder på växter.
Maija-Liisas man Pentti Karhu visar upp sitt moderna herbarium — en fotobok med bilder som han själv har tagit, artbestämt och ordnat snyggt innanför ett par pärmar.
— Jag har fotograferat alla vilda växter som växer i närheten av vårt hem i Mårtensdal och vår stuga i Pojo. Under varje bild finns namnet skrivet på finska, svenska och latin. Jag har främst gjort det här för att våra fem barnbarn ska kunna kolla vad som växer i vår närmiljö, även om alla av dem inte är så intresserade av naturpromenader, säger Pentti Karhu.
I Heureka finns också ett laboratorium med mikroskop där barn har möjlighet att titta närmare på olika material, bland annat växter och deras beståndsdelar. Under temadagen fick besökarna i uppgift att fokusera på växternas färgpigment i mikroskopet.