Vinstförväntningarna faller tillbaka

Helsingforsbörsen föll tillbaka något under veckan som gick tillsammans med de flesta större aktiemarknaderna i Europa och Nordamerika. Det var i huvudsak konjunkturkänsliga bolag och branscher som svarade för nedgången, som delvis förklarades av stigande marknadsräntor. Under veckan steg långa räntor i Eurozonen med ca 0,25 procent. Även om nivåerna fortfarande är extremt låga med historiska mått är det tydligt att oron för inflationen ännu är ett huvudtema för investerarna.

Det förtjänar också att påminna om att de senaste veckornas marknadsutveckling varit mycket stark. Sedan början av juli har OMXH25-indexet stigit med drygt 8 procent, vilket innebär att vi är tillbaka på samma nivåer som innan krigsutbrottet den 24 februari. Även om värderingen av de finska storbolagen fortfarande är ca 10 procent lägre än genomsnittet för de senaste tio åren så har förstås utrymmet för besvikelser minskat efter återhämtningen i juli och inledningen av augusti.

Vi börjar nu – för första gången på två år – se tecken på att analytikerna sänker sina vinstförväntningar på 2022 och 2023. Under rapportperioden har prognoserna för OMXH25-bolagen totalt justerats ned med ca 4 procent. De största prognossänkningarna har skett i Fortum, Kojamo och Outokumpu, men förväntningarna har också sänkts för Konecranes och Stora Enso. På den positiva sidan noterar jag främst Neste och Wärtsilä, där konsensusprognoserna höjts med ca 15 procent efter halvårsboksluten.

Fortum tillhörde veckans större förlorare med en nedgång på drygt 5 procent efter att dotterbolaget Uniper lämnat sin delårsrapport på onsdagen. Med en nettoförlust för Uniper på mer än nio

❞ Även om nivåerna fortfarande är extremt låga med historiska mått är det tydligt att oron för inflationen ännu är ett huvudtema för investerarna.

miljarder euro under andra kvartalet och utsikter som innebär fortsatta förluster under andra halvåret är det svårt att säga något annat än att Fortums nedgång framstår som fullt förståelig. Det finns en uppenbar risk för att Fortum kan tvingas till någon form av åtgärd för att stärka sin balansräkning. Förhoppningsvis får vi tydligare besked om detta i samband med delårsrapporten kommande vecka.

Samtidigt som Fortum drabbas hårt av Unipers vedermödor i Tyskland verkar de höga priserna på elektricitet i Norden i motsatt riktning. Terminspriserna för 2023 och 2024 ligger i nuläget på 100-110 euro, vilket är mer än tre gånger högre än innan krigsutbrottet. Rimligen bör det höja värdet av Fortums nordiska tillgångar (som dessutom till övervägande del är fossilfria). Kan situationen för Uniper stabiliseras bör det finnas goda förutsättningar för en betydligt bättre aktiekurs på några månaders sikt – men osäkerheten är förstås extremt stor i nuläget.

De närmaste veckornas agenda är relativt tunn – företagsrapporterna ligger bakom oss och bolagen har ännu inte någon tydlig bild av efterfrågan inför hösten. Det är därför troligt att marknaderna kommer att styras av de makroekonomiska rapporterna snarare än bolagsnyheter på kort sikt – åtminstone tills bolagen börjar kunna se hur efterfrågan utvecklar sig under hösten.