Helen höjer priserna för att kunna investera i fossilfri energi
Energibolaget Helen tredubblade sin rörelsevinst under tredje kvartalet. Samtidigt får kunderna kraftigt höjda elräkningar. Helens ekonomidirektör Timo Rajala förklarar varför.
Helen höjer elpriset med totalt 215 procent i olika omgångar i år (HBL 3.11).
Vid årsskiftet kostade elen 10,8 cent per kilowattimme. Efter den fjärde höjningen som träder i kraft den 1 december är priset 34,01 cent per kilowattimme. Höjningen gäller kunder med tillsvidareavtal.
Förra veckan presenterade Helenkoncernen sitt delårsresultat för juli–september. Då rapporterades en rörelsevinst som vuxit från 19 miljoner euro i fjol till 58 miljoner euro i år, det vill säga 207 procent. Också omsättningen ökade under kvartalet, från 195 i fjol till 295 miljoner euro i år, alltså 52 procent.
HBL har bett Helen motivera varför man höjer priset om bolaget gör stor vinst. Ekonomidirektör Timo Rajala, som väljer att svara per mail, förklarar att Helen både är elförsäljare till slutkunderna och elproducent. Det betyder att energibolaget är verksamt på marknaden både som säljare och köpare.
När det gäller el är produktionsenheten och försäljningsenheten två skilda affärsverksamheter. För elförsäljningen gör Helen sin elanskaffning på marknaden, till marknadspris.
”Tillväxten i resultatet för tredje kvartalet beror på det höga priset på partimarknaden för el”, skriver Rajala.
Investeringar kräver lönsamt bolag
Helen har den senaste tiden gjort omfattande investeringar i kolneutral värme och el, och kommer också framöver att investera stort. För att det här ska vara möjligt är det enligt Rajala nödvändigt att bolaget är lönsamt och har ett stadigt kassaflöde.
”Som en ansvarig aktör måste Helen också vara redo för kraftigt ökade risker i sin verksamhetsmiljö, i första hand kraftigt höjda och ändrade säkerhetskrav. Dessutom betalar bolaget vinstutdelning till sin ägare, Helsingfors stad.”
Rajala påpekar att Helen på grund av Rysslands anfallskrig tvingats förnya sina anskaffningskanaler med kort varsel, vilket har varit krävande.
”Vi har lyckats, men det har haft sitt pris. Kriget har höjt de redan tidigare höga bränslepriserna, vilket hos oss syns i form av ett minusresultat inom fjärrvärmeverksamheten.”
❞ Som en ansvarig aktör måste Helen också vara redo för kraftigt ökade risker i sin verksamhetsmiljö, i första hand kraftigt höjda och ändrade säkerhetskrav. Dessutom betalar bolaget vinstutdelning till sin ägare, Helsingfors stad. Timo Rajala
ekonomidirektör
”Utan investeringar uppstår elbrist”
Helens styrelseordförande Osmo Soininvaara säger enligt Helsingin Sanomat att energibolagets ekonomiska situation inte är så bra som det verkar.
”Frågan är komplex. Gaskraftverket i Nordsjö har tagits ur drift och Helen tvingas skaffa dyrare bränsle på annat håll. Också byggandet av Olkiluoto 3 betyder utgifter för Helen.”
Precis som ekonomidirektören Timo Rajala lyfter Soininvaara fram Helens stora investeringsbehov framöver. Hanaholmens kolkraftverk stängs i april och Sundholmens kolkraftverk 2024.
”Nedläggningen av Hanaholmens kolkraftverk måste kompenseras med investeringar i produktion av vindkraft. Gör vi inte det kommer vi att drabbas av elbrist”, säger Soininvaara.
Enligt HS tror Soininvaara inte att tidpunkten för prishöjningen går att flytta fram. Han konstaterar att beslutet redan är fattat och frågar sig om en ändring ens skulle vara juridiskt möjlig.
”Sett ur social synvinkel är situationen beklaglig. Men en socialt godtagbar lösning skulle leda till elbrist. Läget är exceptionellt, men det tar slut i något skede”, säger Soininvaara.