Forskare: Självständiga tjänstemän ökar korruptionsrisk
Risken för korruption ökar där tjänstemän på hög nivå har en stor handlingsfrihet. Det säger Åbo Akademi-forskaren Fredrik Malmberg. Enligt honom visar brottsmisstankarna mot ett regeringsråd vid Arbetsoch näringsministeriet behovet av kontrollmekanismer, också i Finland.
Polisen misstänker en högt uppsatt tjänsteman vid Arbets- och näringsministeriet för grovt tagande av muta och grovt missbruk av tjänsteställning.
Regeringsrådet Olli Sorainen släpptes ur häktet i fredags, men misstankarna mot honom kvarstår enligt kriminalkommissarie Teemu Mäntyniemi. Förundersökningen fortsätter.
Sorainen har via sin advokat nekat att han gjort sig skyldig till brott.
Fredrik Malmberg är forskare i statsvetenskap vid Åbo Akademi och har specialiserat sig på korruptionsfrågor. Malmberg anser att brottsmisstankarna mot Sorainen är exceptionella i en finländsk kontext.
– Här brukar man ofta framhålla att just den här typen av korruption inte förekommer. Man brukar mer tala om bästa broder-nätverk och inte just det här traditionella mutrelaterade.
Än mer anmärkningsvärt är att korruptionen misstänks förekomma på en så hög nivå som på ett ministerium, enligt Malmberg. Ofta brukar man framhålla att risken finns på kommunal nivå och då i samband med offentlig upphandling.
Han säger att det är ytterligare graverande att det hela, enligt polisen, har att göra med misstankar om att tiotals thailändska bärplockare fallit offer för människohandel. Två personer är häktade misstänkta för grov människohandel, vilket kan ge fängelsestraff på mellan två och högst tio år.
Sorainen har på Arbets- och näringsministeriet arbetat bland annat med lagstiftning om ställningen för utländska bärplockare. Han är också den tjänsteman som förhandlar med Thailand hur många säsongsarbetare som kan komma till Finland.
Fredrik Malmberg betonar att han inte känner till fallet mer än vad som har som har rapporterats i medier, och uttalar sig på en allmän nivå. Men han säger att risken för korruption ökar när tjänstemän på en hög nivå har stor handlingsfrihet.
– Våra tjänstemannaorganisationer är så tunna att den här typen av specialisering lätt hamnar på en personers ansvar och det ökar risken för maktmissbruk.
Samtidigt finns det också fördelar med att en person har ett stort ansvar och sköter en sak. Hen får kontakter och det kan uppstå en bra relation mellan olika parter.
– Men å andra sidan kan det uppstå nätverk som utnyttjas, som här där misstanken att processer skulle ha underlättats.
Centralt är, enligt Fredrik Malmberg, att det finns kontrollmekanismer inom organisationerna. Han talar bland annat om fyra ögonprincipen, som går ut på att minst två personer fattar beslut.
Arbets- och näringsministeriet har meddelat om att det inleder en intern revision av sina övervaknings- och riskhanteringsprocesser.
Det här välkomnar Malmberg och säger att organisationer i Finland överlag borde gå igenom var de största korruptionsriskerna finns – likaså enas om vad som ses som korruption och se till att den kan identifieras. Allting handlar inte om direkt kriminella gärningar som mutbrott, utan det kan också handla om etik.
I maj i fjol godkände regeringen Finlands första åtgärdsprogram mot korruption. Det är enligt Fredrik Malmberg en bra början.
Har vi varit blåögda i Finland?
– Jämfört med många andra länder har Finland en bra situation. Men vi måste hålla i åtanke att det förekommer korruption också här och inte börja slappa med kontrollerna.
Som samhälle bygger Finland i hög grad på att folk har förtroende för myndigheter och sina medmänniskor. – Det här är ett kapital och om det försvagas är det dåligt för Finland.
”Smalt verksamhetsområde”
Petri Peltonen är understatssekreterare och vikarierande kanslichef vid Arbets- och näringsministeriet.
Han säger att fyra ögon-principen är grundläggande på ministeriet och i all förvaltning.
– När vi fattar förvaltningsbeslut så finns det en föredragande och en beslutsfattare som med tjänstemannaansvar fattar förvaltningsbeslutet utifrån lagstiftningen.
Ministeriet låter göra den interna revisionen för att säkerställa att allt har gått rätt till.
– Vi måste utvärdera hur det här har skötts hos oss och om det finns något vi behöver förbättra.
Peltonen är noga med att betona att det är polisen som utreder eventuella brott, medan ministeriet granskar och ser över sin verksamhet.
Visar brottsmisstankarna att det kan finns sådant som behöver korrigeras?
– Det är för tidigt att säga, men huvudsaken är att saken utreds. Det är bäst för alla parter. Sedan har vi svar på det.
På frågan hur självständig roll Sorainen har haft, svarar Peltonen att han inte känner till det i detalj.
– Rent allmänt kan man säga att plockning av naturprodukter, bärplockning, är ett mycket smalt verksamhetsområde, så det är klart att det inte finns så mycket resurser som kan riktas till en sådan enskild sak.
Petri Peltonen lyfter fram att Norra Österbottens arbets- och näringsbyrå har ett särskilt uppdrag när det kommer till bärplockarna, och att det handlar om en helhet ”där man måste säkerställa att grundprinciperna har följts på ett ändamålsenligt sätt”. Den interna revisionen omfattar ändå enbart ministeriet.
Arbets- och näringsbyrån ger utlåtanden om företag som bjuder in utländska plockare till Finland. Utifrån det ger byrån en rekommendation om hur många visum de olika företagen kan få. Bärplockarna är nämligen inte anställda, utan kommer till Finland på visum.
Byrån ska också följa upp bland annat att företagen betalar ut inkomsterna till plockarna.