Klimatsmart vardag – femton raka spår mot ett mindre klimatavtryck
Att tänka klimatsmart handlar om att se över sina kost- och konsumtionsvanor, sin energiförbrukning och sina färdsätt. Utmana dig själv med en eller flera åtgärder som passar i din vardag – på sikt blir det en omställning för en mer klimatsmart och hållbar vardag.
Finländarens genomsnittliga klimatavtryck är ca 10 ton per år, och som de flesta av oss är smärtsamt medvetna om är det flerdubbelt mer än vad jordens resurser och klimatet håller för. Globalt anses ett avtryck på 2,5 ton vara hållbart. Kraftfulla politiska beslut krävs för att både industrin och samhället ska ställa om till mer klimatsmarta alternativ, men kom ihåg att också en helt vanlig människa röstar med sina val och inköp. Dessa tips gynnar inte bara klimatet utan också allas vårt Östersjön.
Konkreta tips för en klimatsmartare vardag:
1. Ät Östersjön ren: välj smartfisk på tallriken. Till smartfisk räknas braxen, mört, id, strömming, nors, gärs och sutare. Genom att fånga och äta dessa vilda fiskar från Östersjön minskar du övergödningen genom att få bort näringsämnen (kväve och fosfor) från havet.
2. Utnyttja skogens skafferi: välj ätbara vilda växter, bär och svamp på tallriken. Allemansrätten ger oss möjlighet att plocka bär, svamp och vilda växter i naturen. Skogens skafferi erbjuder näringsrik mat, motion och maten är gratis!
3. Öka andelen vegetabilier i maten: fullkornsprodukter, rotfrukter, bär, baljväxter och vegetabiliska oljor.
4. Ät närproducerade råvaror enligt säsong: Livsmedel är som näringsrikast när de är i säsong. Bonus: de är också förmånligare då, och klimatsmarta tack vare korta transportsträckor.
5. Välj inhemskt. Några exempel: ersätt ris med korn, havre och spelt, ersätt lax med fisk från Östersjön, ersätt batat med morot, palsternacka och selleri och ersätt vindruvor med inhemska bär.
6. Minska matsvinnet. Att producera, transportera och sälja livsmedel innebär kemisk bekämpning och gödsling i jordbruket, vilket påverkar Östersjön negativt. Dessutom uppkommer avgaser vid transport och energiförbrukning för lagring och försäljning vilket påverkar miljön. Ät därför upp den mat du köper, så att den inte produceras för att slängas bort. 7. Städa kemikaliesmart, använd fasta produkter. Flytande rengöringsmedel innehåller en stor mängd vatten och kräver därför konserveringsmedel för att förhindra bakterietillväxt. Det är både onödigt och dyrt att transportera vatten, och många konserveringsmedel ger upphov till allergiska symtom vid återkommande användning. Tillverka istället egna städmedel med ättika, matsoda och talltvål, det är kemikaliesmart och bra för plånboken. Tillverka endast en liten mängd enligt städbehovet.
8. Plastbanta hemmet. Utsläpp från den globala plastproduktionen förväntas vara 13 procent av den globala kolbudgeten 2050. Det är även bra för den egna hälsan med mindre plast omkring oss. Plast avger mikroplaster vid slitage och innehåller tillsatser av ämnen som klassas som hormonstörande och cancerframkallande.
9. Se skräp som en resurs och sortera hushållsavfallet. Återvinning av material ger mindre utsläpp än förbränning. Koldoxidutsläppet för exempelvis återvunnen aluminium är 94 procent lägre jämfört med produktion av nytt aluminium, för återvunnet glas är siffran 41 procent och papper samt katong 37 procent. Återvunnen metall och glas kan användas flera gånger om, papper däremot ca sex gånger.
10. Konsumera hållbart och undvik engångsprodukter. Tänk efter om ditt inköp är ett behov eller begär. Genom att reparera det som är trasigt, köpa begagnat och sköta om underhåll minskar du behovet för nya saker. Skriv en inköpslista då du går till butiken. Då får du med dig det du behöver, och undviker onödigt spring till butiken. Vi kan även byta och låna ägodelar.
11. Använd dina pengar med eftertanke. Du utövar konsumentmakt, antingen genom att konsumera eller genom att låta bli. Också hur man placerar sina pengar har betydelse och på samma sätt som vi har möjlighet att stödja klimatet genom våra konsumtionsval kan vi göra samma när vi placerar våra pengar.
12. Gå, cykla och använd allmänna fortskaffningsmedel istället för personbil eller flyg. 13. Minska mängden streaming. Man uppskattar att 58 procent av all datatrafik i nuläget härstammar från videostreaming. Finländare är storkonsumenter av mobildataöverföring, med 15,45 gigabyte i månaden jämfört med Tyskland där siffran är 1,77 (2017).
14. Spara energi. Välj ekocertifierad el. Var klimatsmart genom att minska på din energikonsumtion: sätt inte på diskmaskinen och tvättmaskinen ifall de är halvfulla, tvätta endast då hela maskinen är fylld.
15. Påverka. Påverka regionalt genom att utmana din egna förening, kommunens anställda och andra beslutsfattare i regionen att arbeta fram en klimatstrategi. Det går också bra att skriva till sin riksdagskandidat eller påverka genom att skriva en debattartikel.
Tjinuskipudding med lingon
8 portioner
2 dl grädde
1 ½ dl farinsocker
1 tsk vaniljsocker
½ tsk salt
2 ½ msk potatismjöl
5 dl mjölk
200 g lingon
Gör så här:
Koka upp grädde och farinsocker i en tjockbottnad kastrull. Låt småkoka 5–10 minuter, tills tjinuskin tjocknat en aning.
Prova tjinuskins konsistens genom att hälla några droppar i ett glas kallt vatten. När tjinuskin håller sin form och inte späds ut i vattnet är den färdig.
Smaksätt med vaniljsocker och salt.
Blanda potatismjölet jämnt i tjinuskin. Tillsätt mjölk, och koka upp tills puddingen tjocknat och knappt börjat bubbla. Låt svalna.
Häll i glas eller skålar, täck över och kyl ner helt.
Servera puddingen med lingon.