Kamp om SFP-mandatet i Egentliga Finland

I Egentliga Finlands valkrets utmanar Niklas Guseff den sittande SFP-ledamoten Sandra Bergqvist. För båda är målet att partiet ska behålla sitt mandat – men också att just de blir invalda i riksdagen. Så här se kandidaterna på skarvjakt, entimmeståg och ungdomskriminalitet.

Sandra Bergqvist möter Niklas Guseff i HBL:s serie med kandidater i riksdagsvalet som tävlar om väljarnas röster i samma valkrets. Båda ställer upp för Svenska folkpartiet i Egentliga Finland.

Guseff har själv uppgett att han utmanar Bergqvist, som har varit riksdagsledamot i en period på SFP:s enda mandat i valkretsen.

Varför gör du det?

– Om jag inte hade gjort det skulle jag ha funderat över det i resten av mitt liv. Tänk om jag inte hade utmanat Sandra 2023, vad skulle mitt liv ha blivit om jag hade gjort det och kanske kommit in i riksdagen, säger Guseff.

Han har sagt upp sig från sitt arbete som sjöbevakare för att kunna ställa upp i valet, och säger att han har gått ”all in” i kampanjen.

Hur ser du på utmaningen?, frågar HBL Sandra Bergqvist.

– Jag tycker det är jättebra att Niklas och femton andra utmanar mig. Det värsta scenariot vi kan ha är att folk tycker att vi automatiskt får in någon, att man inte behöver engagera sig och kanske inte behöver gå och rösta. Vi har en situation här där det är väldigt små marginaler. Ska vi klara mandatet över huvud taget behöver vi sjutton hugade kandidater där alla jobbar stenhårt.

Guseff nickar.

– Det är garanterat det som Sandra och jag har som huvudmål, att vi får tillräckligt många röster, säger han.

– Den främsta oron är om vi får tillräckligt många röster, den andra är sedan "blir jag först på listan", fortsätter Bergqvist.

Vilka är då de ideologiska skillnaderna mellan kandidaterna?

– Jag ser att jag helt klart finns där många SFP:are är på en högervänsterskala, lite på den högra sidan, säger Niklas Guseff.

På skalan liberalkonservativ säger han att ”det trillar över till den konservativa” och förklarar det med sin yrkesbakgrund.

Bergqvist definierar sig på samma sätt på höger-vänsterskalan, men ser sig som ”lite mer liberal”.

En skillnad som kanske illustrerar detta kommer fram då HBL frågar dem om den ungdomskriminalitet som varit på tapeten, även i Åbo, och åtgärder för att komma åt den.

Båda är överens om att kriminalitet är ett tecken på att unga mår dåligt, och att det behövs insatser från flera håll.

Men där Guseff skulle vilja se hårdare straff som en av åtgärderna, är Bergqvist av annan åsikt. Hon säger att ingen ungdom mår bra av att hamna i fängelse och tror att det behövs andra metoder för att nå de unga och få dem komma ur spiralen.

Skarv i skärgården, tåg till Åbo

I övrigt tycker kandidaterna rätt lika i många frågor, det gäller till exempel synen på skarvjakt.

– Det ligger en stark ideologi bakom att inte få skjuta skarv, medan förnuftet hos alla som har sett vilka skador den åstadkommer säger att så här kan vi inte ha det. Vi sätter olika djurarter ovanför andra, sett till den enorma förödelse de orsakar medan andra djurarter lider av det, säger Bergqvist.

– Det här är ett bra exempel på att Finland inte alltid ska skylla på EU. För man kan kringgå det (EU:s fågeldirektiv), man gör det i andra länder. Man kan jaga skarv och minska på problemen, säger Guseff.

Åbo stad talar varmt för det så kallade entimmeståget medan Kommunikations- och Finansministeriet nyligen presenterade en mer kritisk utredning. Hur ser kandidaterna på tåget?

– Vi har inga som helst förutsättningar i det här läget i Finland att satsa den otroliga summa som entimmeståget skulle kräva, säger Niklas Guseff.

– Åbo klarar sig med ett 85minuterståg om man förbättrar den nuvarande infrastrukturen med bansträckning från Nyland.

Sandra Bergqvist säger att hon är mycket skeptisk sett till de senaste kostnadskalkylerna.

– Jag har varit den enda ledamoten från Egentliga Finland i kommunikationsutskottet (i riksdagen) så det har hela tiden handlat om att försöka säga att vi nog behöver snabba förbindelser västerut. Samtidigt godkände vi precis innan jul mer utbyggnad av nät längs med rälsen. Finns det fungerande nät så att du kan använda restiden fiffigt är de 15 minuterna inte avgörande.

Bergqvist talar också om att utveckla trafiken från Åbo flygplats.

Åbo och skärgårdsorterna

Vi träffas för intervjuduellen på Åbo Svenska Teater, invid Salutorget i kärnan av staden. Niklas Guseff är uppvuxen på Kimitoön och bor sedan några år tillbaka i Åbo. Sandra Bergqvist är bosatt i Pargas, närmare bestämt i Nagu.

Går det att tala för väljarnas intressen i en valkrets som består av staden Åbo, de små skärgårdsorterna och mycket där emellan?

– Det går nog, och det måste gå. Mår staden Åbo bra, mår hela regionen bra, säger Guseff.

– Därför skulle jag vilja att man ännu mer lyfter staden Åbo i fokus. Det är staden Åbo som är motorn som driver hela regionen, som skapar förutsättningar för att också resten av regionen ska må bra.

Han säger sig vara besviken på hur Åbo har utvecklats och skulle vilja få tillbaka staden till plats nummer två i Finland. Sandra Bergqvist svarar:

– Det är den stora utmaningen. När du är bara en ledamot ska du ha koll på allt. Tiden är knapp men jag upplever att vi har ett bra "track record" för det.

På den meritlistan finns enligt henne att Åbo Akademi har fått provisorsutbildning och juristutbildning till magistersnivå, och att det nationella läkemedelscentret placeras i Åbo.

Hon säger samtidigt att det ofta finns ett storstadsperspektiv vid nya reformer, medan kunskapen om hur de slår ut i skärgården saknas. Där har riksdagsledamoten enligt henne en roll.

Var ska folk beskattas?

HBL frågar hur folk ska lockas att bosätta sig i skärgården eller glesbygden.

– Det har aldrig bott så få människor i skärgården som nu, men det har heller inte rört sig så många människor i skärgården som nu. Flerplatsboende är ett faktum som är här för att stanna, säger Sandra Bergqvist.

– Vi borde få delad beskattning. Det skulle många gånger vara lösningen för skärgårdskommuner, att få en del av skattekakan när de här människorna sitter och arbetar från sin stuga eller andra bostad, fortsätter Guseff.

Det håller också Bergqvist med om och hänvisar till många utredningar som har gjorts om saken.

– Problemet är att storstäderna säger nej eftersom de har mest att förlora på det, säger hon.