Med rätt taktik går det att trissa upp lönen
Det är helt normalt och inget mystiskt med att diskutera sin lön med chefen, säger arbetslivscoachen Riikka Pajunen. Men det gäller att ha rätt taktik.
Trots löneförhöjningarna i vårens avtalsrundor blir finländarna fattigare i år. Orsaken är inflationen som äter upp köpkraften.
Vilka möjligheter har då en enskild anställd att få upp sin lön genom att ta en diskussion med chefen?
För många kan hela tanken kännas främmande och skrämmande. Men enligt arbetslivscoachen Riikka Pajunen, som har lång erfarenhet av HR-frågor och rekrytering, är regelbundna löneförhandlingar en del av jobbet.
– Att diskutera sin lön med chefen är normalt och inget mystiskt. En bra löneförhandlare ger en professionell bild av sig själv.
Vill man få upp sin lön måste man kunna förklara varför. Enligt Pajunen gäller det att bedöma sitt värde på arbetsmarknaden genom att ta reda på vad andra tjänar i motsvarande arbetsuppgifter och branscher.
Här kan till exempel fackförbunden ge information, så också Statistikcentralen och jämförelsesajter på nätet. Eftersom löner är offentlig information i Finland kan man också besöka eller ringa till skattemyndigheterna och fråga vad ens kolleger tjänar.
Men Pajunens råd framför andra är att prata med folk och fråga vad de tjänar.
– Ju öppnare vi talar om våra löner, desto lättare är det att löneförhandla. Och ju mindre vi pratar, desto mer gynnar det arbetsgivaren.
Ge konkreta exempel
Vid en löneförhandling är det viktigt att kunna peka på vilket mervärde man tillför, enligt Pajunen. Till exempel om ens kunnande har utvecklats, om man har lyckats locka fler kunder till företaget, löst något speciellt problem, om ens arbetsbeskrivning har utvidgats eller om man fått positiv respons från kunder och kolleger.
Här är det bra att lyfta fram konkreta exempel, fakta och siffror. Till exempel så här: Efter att jag presenterade mina idéer har vår försäljning ökat si och så mycket.
– Öva in en förhandlingssituation på förhand. Sätt dig in i hur arbetsgivaren tänker, fundera ut vad han eller hon kan komma att säga, och förbered ett svar.
En bra förhandlingsteknik enligt Pajunen är att börja med frågor som båda är överens om, till exempel att konstatera att båda vill att den anställda ska vara inspirerad,
och effektiv på jobbet. Det vill säga frågor som får chefen att svara ja. Det skapar en god förhandlingsatmosfär som gör det lättare att närma sig den egentliga frågan.
När det gäller löneanspråk ska man enligt Pajunen ge en exakt summa i euro, hellre än rent allmänt be om högre lön. Ha en reservplan om det inte lyckas, be till exempel om andra förmåner, som flexiblare arbetstider eller vidareutbildning på arbetsgivarens bekostnad.
Hösten en bra tid
Tajmningen spelar också roll. Början av en anställning är förstås en naturlig tidpunkt att ta upp lönefrågan, men också när en provanställning övergår i fast anställning. Andra lämpliga tillfällen är när ens ansvarsområde vidgas, när ett lyckat projekt är slutfört eller om chefen har gett dig beröm.
– Rent allmänt är hösten en bra tidpunkt, innan företagen gjort upp budgeten för nästa år. Då kan arbetsgivaren inte hänvisa till att man inte har budgeterat för löneförhöjningar.
Enligt Pajunen ska man inte nöja sig med luddiga svar som ”kanske nästa år”, utan slå fast en tidpunkt när man återkommer. Om saken aldrig avancerar kan det vara skäl att signalera att man kan behöva se sig om efter nytt jobb.
Frågan är förstås om man på riktigt är beredd att säga upp sig. Om inte, så ska man inte heller hota med det. Men är man faktiskt på väg så är det viktigt att arbetsgivaren är medveten.
– En person som arbetsgivaren verkligen vill hålla kvar brukar nog få sin löneförhöjning. Men om man får ett nekande svar ska man fråga vad som krävs för att få den lön man anser sig vara värd. Då vet man hur man själv kan påverka situationen.
Gå inte till personangrepp
Andra allmänna råd vid en lönediskussion är att hålla koll på sina känslor, inte ge utlopp för frustrationer och aggressioner, inte komma med anklagelser eller gå till personangrepp.
– Å andra sidan behöver man inte heller känna alltför mycket sympati och vara alltför anspråkslös i sina krav bara för att arbetsgiten varen beklagar sig över hur besvärligt allting är.
Benägenheten hos en anställd att ta upp lönefrågor med arbetsgivaren hänger enligt Pajunen ofta samman med den egna självbilden. Att tro att alla andra är bättre än man själv är inget bra utgångsläge för en löneförhandling.
Också attityden till pengar inverkar. En person som tycker det är fult att sträva efter pengar är inte heller så intresserad av att försöka förhandla upp sin lön.
Minimal chans i vissa yrken
Möjligheterna att själv påverka sin lön kan dock variera stort beroende på arbetsplats. Det säger Petri Böckerman, ledande forskare vid löntagarnas forskningscentral Labore.
– Inom den privata sektorn är det klart lättare att förhandla till sig en högre individuell lön. På stamotiverad och kommunerna är kollektivavtalens ramar mer bindande än inom företagen. Men visst finns en viss flexibilitet även inom det offentliga.
Skillnaderna mellan olika företag kan vara stora även i den privata sektorn, bland annat beroende på hur det går för företaget. Om vinsten växer finns större rörelsefrihet för ersättning till de anställda.Det kan också finnas skillnader inom ett och samma företag, beroende på var i lönehierarkin den anställda befinner sig.
– Största delen av de finländska löntagarna omfattas av allmänbindande kollektivavtal. Högre upp i lönehierarkin är flexibiliteten större att gå utanför ramarna. Där är kollektivavtalen mindre bindande.
Högre upp i lönehierarkin påverkas lönen i högre grad av individuella faktorer, till exempel hur efterfrågat ens kunnande är på arbetsmarknaden och om man utifrån något slag av kartläggning kan påvisa att man presterar bättre än sin referensgrupp.
Enligt Böckerman visar till exempel enkäter från detaljhandelns anställda att de utbetalda lönerna ligger väldigt nära minimilönerna i kollektivavtalet.
– Här har vi alltså en stor yrkesgrupp som i praktiken har mycket små möjligheter att förhandla om individuell lön.