Blandade signaler på börsen

Trots en svag avslutning på veckan stängde Helsingforsbörsen med en liten uppgång jämfört med förra fredagen, justerat för dividender. Oron för att problemen i de amerikanska bankerna och Credit Suisse ska sprida sig till övriga delar av världen är påtaglig.

Flera indikatorer som traditionellt fungerat bra som mätare av risk i banksystemet har stigit märkbart under veckan, men är ännu långt från de nivåer som typiskt sett brukar associeras med finansiella kriser.

Marknadsräntorna fortsätter att falla, vilket är en tydlig signal om att många placerare ser en ökad risk för recession. Långa europeiska räntor har sjunkit med cirka 50 punkter sedan början av månaden, medan de amerikanska tioåriga räntorna tappat än mer.

Prissättningen i räntemarknaden indikerar att investerarna nu tror att Federal Reserve kommer att göra en första räntesänkning redan i juni, medan ECB väntas vara tvungna att lätta på penningpolitiken under hösten.

Samtidigt innebär kommunikationen från centralbankerna att räntehöjningarna kommer att fortsätta ännu en tid. Enligt Federal Reserves ”dot plot” väntas styrräntan höjas till 5–5.25 procent i slutet av 2023, och flera ECB-ledamöter har under veckan talat om behovet av fortsatta åtstramningar för att bekämpa inflationen. Spänningarna mellan marknadens aktörer och centralbankirerna är bland de största jag sett på mycket länge.

På aktiemarknaden var det i första hand bankerna som agerade sänken – men också flera traditionellt konjunkturkänsliga bolag. Verkstadsbolag som Metso, Cargotec och Wärtsilä har under den senaste månaden tappat cirka 10 procent av sitt marknadsvärde, vilket är klart mer än marknadens genomsnitt. Även här är det uppenbart att marknadens aktörer räknar med en klart sämre konjunktur än tidigare – värderingarna är ju inte utmanande i nuläget med P/Etal på 10-12x för 2023.

Signalerna från företagen är betydligt mer positiva. Jag hade under veckan möten med flera svenska och finska verkstadsbolag – den korta summeringen är att de fortsatt ser en god efterfrågan från kunderna och att de stora orderböckerna ”skyddar” stora delar av årets produktion.

Tillsammans med en tydlig förbättring av leveranskedjorna talar det för att årets vinstutveckling bör kunna bli rimligt god – men osäkerheten kring 2024 är fortfarande betydande. Orderingången kommer därför att bli en viktig parameter att följa i rapporterna för de kommande kvartalen.

Frågan är vem som kommer att ha rätt? Erfarenheten från tidigare perioder då banksektorn drabbats av större eller mindre kriser säger att det förmodligen är rätt att anta att realekonomin kommer att påverkas negativt. I hur stor utsträckning beror på hur länge turbulensen fortsätter – ju längre, desto värre.

Att centralbanker och företag ännu inte kommunicerar någon avmattning beror nog närmast på att det ännu inte gått tillräckligt länge. Förhoppningsvis lägger sig oron i banksystemet fort, och då har jag fel i att vara pessimistisk.

❞ Flera indikatorer som traditionellt fungerat bra som mätare av risk i banksystemet har stigit märkbart under veckan, men är ännu långt från de nivåer som typiskt sett brukar associeras med finansiella kriser.